PERCORSO DIDATTICO DI EDUCAZIONE CIVICA Materia : Educazione civica

In document ESAMI DI STATO LICEO DELLE SCIENZE UMANE (Page 65-71)

Skollokalen ska förstås vara anpassad efter din verksamhet. Detta är självklart om du bygger nytt, men det kan kräva investeringar för att en befintlig lokal ska fungera bra som skola.

Lokalyta

Yngre skolelever har behov av utrymme för att kunna röra sig fritt och utveckla motoriken. Med många elever på begränsade ytor är risken stor att skadligt höga ljudnivåer och dålig luft uppstår. Trånga lokaler ökar också slitaget vilket i sig innebär hälsorisk. Det är viktigt även ur smittskyddssynpunkt att ytorna inomhus inte är för små.

Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3 och 9 § samt 2 kap 2 och 3§§

Miljöförvaltningens råd:

Du som ska driva skolan ansvarar för att lokalerna inte är så små och begränsade att de innebär risker för elevernas hälsa. I klassrum rekommenderas en yta på minst 65

kvadratmeter till 30 elever. Lokalens rumshöjd har bland annat betydelse för luftkvalitet och ljudmiljö och bör vid nybyggnad inte vara lägre än 2,7 meter.

Entréer till byggnader bör vara försedda med skrapgaller eller likande. Innanför entrén bör det finnas avtorkningsmatta för att förhindra att smuts förs in i lokalerna.

Väggar, golv och tak bör vara lätta att rengöra. För att upprätthålla en god hygien ska lokalerna planeras så att köket inte fungerar som genomgångsrum. Det bör finnas separata utrymmen för torkning av våta kläder, alternativt plats för torkskåp. Utanför klassrum bör det finnas plats för att hänga av sig ytterkläder. Elevernas värdesaker bör kunna förvaras på ett säkert sätt.

Matsal

Det är viktigt att eleverna kan äta sin mat i en lugn miljö, och att utrymmena tillgodoser behovet av avkoppling från skolarbetet. Vid beräkning av utrymme för större matsalar kan man räkna med cirka 1,2 kvadratmeter golvarea per matplats (exklusive

köksinredning). Det bör finnas tillräcklig plats vid servering av mat och lämning av disk, och att korsande trafik förebyggs. Eleverna bör inte ha matplats i direkt anslutning till

Utomhus är skolgården till för pauser, och inomhus kan bibliotek, datasal, lokaler för idrott och hälsa samt uppehållsrum utgöra pausutrymmen. Det bör också finnas ett viloutrymme där elever tillfälligt kan lägga sig vid sjukdom. Vilrummet bör vara i en tyst och lugn omgivning, gärna i anslutning till elevvårdslokalerna. Det är en fördel om en toalett som är handikappanpassad finns i närheten, och gärna även en dusch. Om det inte är möjligt bör det finnas handtvättställ i vilrummet. Vilrummet bör vara försett med en larmanordning så en sjuk elev enkelt kan påkalla hjälp.

Elevhälsovård

I skolor bör utrymmen för skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator finnas. I skolsköterskans och läkarens mottagningsrum rekommenderas handtvättställ och tillräckligt stora utrymmen för hälsoundersökning av elever.

Specialsalar

Specialsalar så som textil- och trä- och metallslöjd, hemkunskap, kemiundervisning, etc.

ska utformas så lokalerna anpassas för verksamheten. För att föra bort föroreningar i luften kan särskilt punktutsug krävas, liksom säkerhetsanordningar. För specialsalar finns speciella krav, exempelvis hantering och förvaring av kemikalier, kragar på golvavlopp och färgavskiljare där penslar med mera rengörs. Dessa krav tas inte upp i denna vägledning utan följs upp i tillsynen. I hemkunskapssalen rekommenderas handtvättställ.

Även bibliotek och datasalar ska anpassas för verksamheten och ventileras på tillfredsställande sätt och för det antal personer som avses att vistas där samtidigt.

Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets författningssamling

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007) Transport och leveranser

Lagkrav:

Vid transport av livsmedel är det viktigt att tänka på att temperaturkedjan inte bryts.

Kall mat bör förvaras under + 8 Celsius och varm mat över + 60 Celsius. För att klara detta behövs det kylvagnar och värmevagnar särskilt avsedda för att transportera livsmedel.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningens råd:

När du planerar skolan är det viktigt att tänka på att det finns möjlighet och utrymme för livsmedels- och varutransporter samt för sophämtning, så att detta kan ske utan att skolan eller de som bor runtomkring störs av buller eller lukt.

En viktig del i arbetet mot en hållbar utveckling är att underlätta för medborgarna att göra miljövänliga val. Se gärna till att det finns tillräckligt många cykelparkeringar i anslutning till skolan. På så sätt underlättas valet av en miljö- och hälsovänlig transport till och från skolan.

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020

Ljusinsläpp

Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3 och 9 § samt 2 kap 2 och 3§§

Miljöförvaltningens råd:

Rum där elever vistas mer än tillfälligt ska ha tillräckligt med dagsljus för elevernas välbefinnande och koncentrationsförmåga. Fönsterglasarean bör i varje rum utgöra minst tio procent av golvytan. Tänk på att fönstren ska placeras så att eleverna kan se ut när de sitter i skolbänken. I befintliga lokaler med högt satta fönster bör åtgärder vidtas så att det är möjligt för eleverna att se ut. Källarlokaler är inte lämpliga som skollokaler, då ljusintaget oftast är för litet och med fönster placerade så högt att eleverna inte kan se ut.

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning

Ventilation och temperatur

Lagkrav:

Inomhusmiljön får inte orsaka olägenhet för elevernas hälsa.

Det är viktigt att lokalens ventilation är anpassad till din skolverksamhet och att den regelbundet genomgår service. Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman. Den obligatoriska ventilationskontrollen, en så kallad OVK, ska utföras vart tredje år.

Miljöbalken 2 kap 2 och 3§§, 9 kap 3 och 9§§, 26 kap 19§

Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Plan- och byggförordning

Miljöförvaltningens råd:

Ventilationens luftflöde ska anpassas efter antalet personer som vistas i lokalen och efter det

I idrottssalar behöver ventilationen anpassas för gruppernas storlek. Ventilationen bör gärna kunna forceras vid behov. I omklädningsrum ska ventilationen ha så stor omsättning att föroreningar och fuktig luft förs bort effektivt.

Ventilationsanläggningens friskluftsintag och kanaler bör placeras där de inte är utsatta för stark sol under sommarhalvåret så att höga temperaturer inomhus kan förebyggas.

I skollokaler bör lufttemperaturen vara 20˚- 23˚C.

Yttemperaturen på golv bör inte vara under 20˚C och inte över 26˚C.

Stark solinstrålning kan ge höga inomhustemperaturer. Detta bör förebyggas i planeringsskedet, eller avhjälpas med anpassat solskydd.

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:15 (M)) om temperatur inomhus Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:25) om ventilation

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12)

Ljudklimat och akustik inomhus

Miljöförvaltningens råd:

Kontinuerliga ljud från installationer, exempelvis ventilationsanläggningar, får enligt Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus inte överstiga en ljudnivå på 30 dBA i lokalen. När hörbara tonkomponenter förekommer får medelljudnivån högst vara 25 dBA.

Skollokaler bör utrustas med olika typer av akustisk dämpning, detta gäller särskilt i rum för undervisning och måltider. Vid nybyggnation ska Svensk Standard tillämpas. Vid planering av skolor bör rum placeras avskilt där det förekommer musik med höga ljudnivåer eller med låga frekvenser, vibrationer eller slag och stötar (till exempel trä- och metallslöjd). Helt separerade konstruktioner med hög ljudisolering vid relevanta frekvenser bör övervägas kring sådana verksamheter.

Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6

Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2005:7 (M) om höga ljudnivåer

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12)

Svensk Standard SS 25268; Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell

Bullret bort, Socialstyrelsen

Kökets utformning Lagkrav:

Tänk noga igenom flödet av varor vid planeringen. Korsande flöden mellan till exempel mat och disk ska undvikas. För att maten ska kunna hanteras på ett säkert sätt krävs olika utrymmen, bland annat:

- utrymme för varumottagning, omklädningsrum för personal,

- städutrymme med plats för förvaring av städutrustning och rengöringsmedel samt tillgång till utslagsvask. Köket bör ha separat städutrustning. Denna kan dock förvaras i ett gemensamt städutrymme i närheten av köket, men då avskilt från övrig städutrustning,

- förrådsutrymme, - diskutrymme,

- beredningsutrymme med kyl, frys, spis, ugn, varmhållningsutrustning, avsvalningskyl och arbetsbänkar utrustade med ho. Behov av utrustning och inredning varierar beroende på typ av råvaruhantering,

- handtvättställ i de utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras, - fungerande avfallsutrymme.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning

Miljöförvaltningens råd:

På malmo.se/livsmedel hittar du mer information om utformning av kök och liknande.

Planera gärna för ett skolkök där maten tillagas från grunden, snarare än ett mottagningskök för färdiglagad mat.

Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad

Hygienutrymmen

Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3 och 9 § samt 2 kap 2 och 3§§

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöförvaltningens råd:

Det ska finnas toaletter i lämpligt antal (en per påbörjat 15-tal elever är lagom), varav en ska vara en separat personaltoalett. Om skolan har anställd kökspersonal bör de ha egen toalett.

Toaletterna bör ha flytande tvål och engångshanddukar eller handtork.

På skolsköterskemottagningen bör handfat finnas. Det är även önskvärt med separat toalett och vilrum.

Vid idrottssal ska eleverna ha möjlighet att duscha, och det bör finnas så många duschar att köbildning inte uppstår. Vid omklädningsrum bör även toalett finnas.

Utrymme för avfallshantering

Lagkrav:

Din verksamhet måste ha ett fungerande avfallsutrymme. Om skolan använder låg-energilampor, lysrör och batterier eller annat som ger upphov till farligt avfall ska transporten av det farliga avfallet anmälas till Länsstyrelsen. Det ska finnas ett speciellt utrymme för förvaring av farligt avfall.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 4§

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning

Miljöförvaltningens råd:

Skolans avfall bör förvaras i ett ventilerat miljöhus alternativt i ett kylt soprum för att undvika att skolan eller boende i närheten störs av dåligt lukt från matavfall.

Avfallet från skolan bör inte blandas med avfallet från eventuella övriga hyresgäster. I de fall miljöförvaltningens råd inte går att genomföra kan det bli aktuellt med kortare hämtningsintervall för avfallet, särskilt sommartid.

Enkel källsortering på en skola är att dela upp avfallet i matavfall, restavfall, de olika förpackningsslagen och tidningar. Detta kan med fördel göras som en del i den pedagogiska verksamheten.

Förvaring av farligt avfall ska ske i låsta utrymmen utan risk för utsläpp till avlopp, mark eller luft.

Miljöförvaltningen informerar – Avfallsutrymmen för hushållsavfall

Energi- och materialval

Miljöförvaltningens råd:

Energianvändningen står för den största delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Därför är det ett viktigt område att arbeta med ur miljö- och

klimatsynpunkt. Visa hänsyn till detta vid nybyggnad och se över möjligheten att sänka energiförbrukningen i redan befintliga lokaler, till exempel genom val av vitvaror och belysning. Byggnads- och inredningsmaterial bör vara lågemitterande för att avge så lite kemiska ämnen som möjligt. Detta för att minska risken för allergi och annan ohälsa.

Radon, fukt och mögel Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3 och 9 § samt 2 kap 2 och 3§§

Miljöförvaltningens råd:

Radongashalten ska alltid kontrolleras i lokaler för skolverksamhet. Mätvärdet för radongashalten får inte överstiga 200 Bq/m3 i rum där personer vistas mer än tillfälligt.

Om du etablerar en skola i befintliga lokaler ska du som är verksamhetsutövare kunna redovisa en aktuell radonmätning.

Fukt kan orsaka att mögel och bakterier växer och bildar kemiska ämnen. Tecken på en fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt och bubblor i ytmaterialet. Om du misstänker en fuktskada ansvarar du som verksamhetsutövare för att en utredning genomförs. Det är viktigt att kontrollera att det inte finns fuktskador innan en ny lokal tas i bruk. En äldre, felaktigt åtgärdad fuktskada kan orsaka hälsoproblem. Allt tidigare fuktskadat material bör avlägsnas.

Allmänna råd från Socialstyrelsens angående radon, SOSFS 1999:22, 2004:6

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:21) om tillsyn enligt miljöbalken – fukt och mikroorganismer

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12)

In document ESAMI DI STATO LICEO DELLE SCIENZE UMANE (Page 65-71)