Results and discussion

In document Energy transfer and charge transfer processes in luminescent materials (Page 147-157)

7 Photoswitching of bis-spiropyran using near-infrared

7.3 Results and discussion

Som den fortsatta framställningen kommer att visa vilade ILO-konventionen, Kvinnokonventionen och EU-rätten på andra normer i fråga om värdering av kvinnors respektive mäns arbete än de normer som vid respektive tidpunkt låg till grund för lönesättning på svensk arbetsmarknad. Att nya normer var på väg in i regelverket skapade en konfliktladdad situation. De introducerades och intervenerade i en miljö som kan beskrivas som fientlig. Vilka uttryck detta tog sig och vilka konsekvenserna blev kommer jag att beskriva och analysera i min undersökning.

Normbegreppet ingår i en behavioristisk och sociologisk tradition med inspiration från Emile Durkheim.44 ”Sociala normer er satt samman av forventningar”, har den norske rättssociologen Vilhelm Aubert uttalat i en klassisk definition av begreppet.45 En liknande definition har presenterats av rättssociologerna Håkan Hydén, Matthias Baier och Måns Svensson, verksamma vid rättssociologiska institutionen på Lunds universitet. Normer är imperativ som är socialt reproducerade och utgör individens

44 Durkheim 1893.

45 Aubert 1976, 1982.

uppfattning avseende omgivningens förväntningar på det egna beteendet.46 Norm definieras således som en standard, som delas av medlemmarna i en viss social grupp och som de förväntas vara lojala mot. Det senare säkras med positiva och negativa sanktioner. Sanktioner i form av en länk mellan handling och belöning eller handling och straff är en vanlig komponent i sociologers beskrivning av vad som utmärker en norm. Det kan också beskrivas som en lärandeprocess av normala beteenden. I det perspektivet får sanktionerna karaktär av faktorer, som säkrar anpassning till vad som uppfattas som normalt beteende och normen blir detsamma som ett mönster av sanktioner. Att det som uppfattas som normalt blir normen har bl.a. betonats av Göran Therborn.47

Hydén har i sin normmodell, i vilken ingår såväl ett aktörs- som ett strukturperspektiv, diskuterat förutsättningarna för normers uppkomst. Till dessa hör systemvillkoren, varmed avses de villkor som skapar de faktiska begränsningarna för handlandet. Hit hör strukturella faktorer t.ex. inom det ekonomiska systemet. Hur och varför normer om undervärderingen av kvinnors arbete en gång uppkommit ligger dock utanför min undersökning.

Det finns trots variationer en gemensam tankeram för normbegreppets innebörd. Till denna hör att normer finns på olika nivåer i samhället och att olika normsystem existerar parallellt och samspelar med varandra på olika sätt. På mikronivån finns normer som gäller relationer människor emellan. På makronivå kan iakttas normer som handlar om kollektiva intressen. Mellan dessa nivåer, på en mesonivå, finns normer som bestämmer organisationers inre liv och deras relation till omvärlden. Till den gemensamma tankeramen hör också att sanktioner spelar en viktig roll för att normer upprätthålls, vilket i sin tur tillmäts betydelse för samhällsordningens stabilitet.48

Hur kan vi se på förhållandet mellan norm och rättsregel? Hydén beskriver rättsregler som normer, vilka har fått särskilda egenskaper genom att ha tilldelats status som rättsregler. Aubert skiljer mellan rättsregler som växer underifrån och sådana som införs uppifrån. De senare initieras genom politiska beslutsprocesser.

Diskrimineringsbestämmelser är exempel på uppifrån införda rättsregler. Normer som är centrala för att reproducera ett handlingssystem tenderar enligt Hydén att upphöjas till rättsregler. En rättsregel hämtar således sitt normativa innehåll från normer inom något av samhällets subsystem. När norminnehållet formulerats i en rättsregel får det en egen ställning som delvis är oberoende av dess ursprung. Det kan därigenom komma att påverka innehållet i den ursprungliga normen. I och med att en norm blir

46 Hydén 2002a; Baier & Svensson 2009.

47 Therborn hävdar i artikeln Normens vägar och frågetecken, Sociologisk forskning 1993 nr 2, att normen definierar vad någonting är, hur det ser ut och hur aktörer bör handla.

48 En viktig normvetenskaplig fråga handlar om hur den sociala ordningen reproduceras och skyddas. Ett vanligt svar är att det sker genom tillit. Om tillitsskapande ordningar, se Misztal 1996.

en rättsregel får den således ett egenvärde som ökar dess automatik och autonomi.49 Den ska följas därför att den är en fastslagen regel. Inom arbetsrätten tillhandahåller lagen normer som utgör spelregler för arbetsmarknadens parter. Med sanktionernas hjälp hjälper rättsreglerna till med att fördela makt, lösa konflikter och upprätthålla en bestämd ordning.

När orättvisor uppkommer eller förstärks av regler inom exempelvis det ekonomiska systemet kan rättsregler införas i syfte att modifiera eller förändra den rådande maktordningen. I det sammanhanget talar normforskare om intervenerande rättsregler. Eftersom rättssystemet har med makt och maktförhållanden att göra, kan intervenerande regler utlösa en kamp mellan olika intressen. Det har samband med att beslut och verkställighet ligger kvar hos enskilda individer och organisationer, men enskilda aktörers handlingsfrihet har beskurits genom att den intervenerande regeln angett ramar och formulerat föreskrifter som ska följas. Bestämmelser om anställningstrygghet och turordning är liksom förbud mot könsdiskriminering exempel på sådana begränsningar i arbetsgivares beslutsbefogenheter.

Om den nya normen står i motsättning till det rådande handlingssystemets normer kan det uppstå svårigheter som kräver att aktiva styrnings- och kontrollinsatser riktas mot rättsregelns adressat. Intervenerande regler av detta slag måste få stöd av de organisationer eller myndigheter som fått i uppdrag att införa normen eller kontrollera att den respekteras. Rättslig styrning i intervenerande sammanhang måste alltid räkna med att – till skillnad från de andra situationer där rätten används – möta motstånd från alla håll som berörs. Det hör enligt Hydén till bilden.50

”Disjoint norms”, icke-gemensamma normer, är ett begrepp som används av James Coleman och som är av intresse när utfallet av intervenerande normer ska bedömas. I Foundations of a Social Theory, publicerad 1990, presenterade Coleman en teori om normer som sammanför mikro- och makroförhållanden och som innebär att det krävs en transformering från mikro- till makroförhållanden för att en norm ska konstitueras. Coleman menar att en norm föreligger då rätten att kontrollera en aktörs handlande inte innehas av aktören utan av andra. Viktiga frågor blir därför under vilka villkor som det kan uppstå enighet om att rätten att kontrollera handlingar tillkommer andra än den handlande själv samt under vilka villkor denna enighet kan upprätthållas. När normens adressater är desamma som de som har nytta av normen och sålunda målgrupp sammanfaller med ändamålet talar Coleman om

”conjoint norms”. När de skiljer sig åt genom att normens adressater och dess målgrupp är olika används beteckningen ”disjoint norms”. Mellan dessa finns ett antal mellanformer. Med hjälp av dessa normbegrepp diskuterar Coleman kvinnors

49 Hydén 2002a. Se även M Svensson (2013) Norms in Law and Society: Towards a Definition of the Socio-legal Concept of Norms. I Baier (red.) Social and Legal Norms Towards a Socio-legal Understanding of Normativity.

50 Hydén 2002a, s 211.

ställning i olika samhällssystem och påtalar de möjligheter som grupper med större makt än andra har att styra handlandet hos grupper som saknar makt. Jag återkommer till dessa aspekter i avhandlingens avslutande kapitel.

Den typiska intervenerande regeln anger vilka intressen som ska vägas mot varandra i konfliktlösningen men säger inte hur avvägningen ska gå till. Den rättsliga ”design”

som den intervenerande regeln getts kan förväntas få betydelse för resultatet liksom de institutionella arrangemangen till stöd för den nya normen. Som Måns Svensson påvisat i sin avhandling Sociala normer och regelefterlevnad skapar graden av samhällelig acceptans en gräns för vilka regler som kan väljas. 51 Om det finns ett starkt motstånd måste krävs en effektiv kontroll och kännbara sanktioner, vilket ofta kan vara orealistiskt att införa. Ur rättssociologisk synpunkt är det därför en viktig fråga om acceptans för den nya normen kan skapas genom andra metoder än genom lag. Att skapa strukturella ramar för effektiv självreglering är en väg som Günther Teubner förespråkat.52 Lagregler om att arbetsgivare i samverkan med sina fackliga motparter själva ska undersöka sin lönesättning ur könssynpunkt är exempel på sådan självreglering.

I anslutning till uppdelningen av normer på olika nivåer representeras mikronivån av det som sker mellan arbetsgivare och arbetstagare när lönen bestäms. Till den nivån kan också hänföras utgången i tvister som rör lönediskriminering av en arbetssökande eller anställd. På mellannivå befinner sig avtalsförhandlingar och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och därmed ställningstaganden inom organisationerna rörande kvinnors och mäns löner. På makronivå finns normer på samhällsnivå. Hit kan hänföras de normer som gäller relationen mellan staten och arbetsmarknadens parter, en maktfördelning som ibland kallas den svenska modellen men också de normer som statens tillsynsorgan, Medlingsinstitutet och Diskriminerings-ombudsmannen (tidigare JämO) har i uppdrag att upprätthålla.

De forskningsresultat om intervenerande normer som jag ovan redovisat kommer jag att tillämpa när jag analyserar vad som hände i mötet med den gamla normen, när likalönenormen i ILO-konventionen nr 100, Kvinnokonventionen och EU-rätten skulle förverkligas.

Jag övergår nu till att presentera den teori som jag avser att tillämpa i fråga om normernas innehåll på arbetsplatsnivå.

51 M Svensson 2008.

52 Teubner 1987.

In document Energy transfer and charge transfer processes in luminescent materials (Page 147-157)