Scientific social networks

In document Collaboratory Digital Libraries for Humanities in the Italian context (Page 115-119)

Viktor

Det finns dagar i skolan då man vill jobba och det finns dagar när man är lat. I vår skola har vi fyra lärare, men en av dem har visat sina svaga sidor för eleverna.

Nu händer det varje dag att eleverna är för störiga i klassrummet så att vi inte kan jobba eller så att hon inte orkar med oss och säger att alla får gå hem. Alla vi andra får betala för att en eller tre elever är störiga.

En mening som nästan alla elever hatar att höra när vi inte har gjort något, är

”Varför måste ni …” (Minnesarbete i IV-klassen, vt 2007)

Linda: Det beror på. Är man sjukt nervös inför ett prov, är man en person som pluggar mycket. Går man på [denna skola] så har man ändå pluggat mycket om man inte har gått på en lätt skola som liksom så. Och om man känner att man har mycket och vi har mycket press på oss här på just detta provet har det inte gått bra och man känner att man inte har pluggat tillräckligt. Då får man lov att gå hem, tycker jag (Gruppdiskussion i samhällsklassen, ht 2008).

Hur verkar uttalade och outtalade skolkoder i skolan? I detta kapitel kommer jag att visa att makten verkar på olika sätt i de två klasser som jag har gjort mina fältarbeten i. Det finns olika skolkoder i de två klasserna, det vill säga olika regler om hur man förväntas bete sig i skolan. Dessa skolkoder och maktrelationer börjar skapas redan i det första mötet med den nya skolan. Jag menar att dessa skolkoder också är en viktig del av medborgarskapandet, eftersom ungdomarna får lära sig olika sätt att ta ansvar och att förhålla sig till auktoriteter.

Båda mina fältarbeten har jag utfört i början av en hösttermin, när eleverna är nybörjare i en ny miljö och i ett nytt socialt sammanhang. Eleverna tittar sig nervöst omkring och ser ner i golvet. Någon elev dröjer kvar i korridoren utanför klassrummet istället för att gå in. Någon elev har med sig ett sällskap som moraliskt stöd. Oron, nervositeten och spänningen på uppropsdagen är påtaglig. Luften känns nästan elektriskt laddad. Jag har själv känt nervositeten vid dessa två upprop, dels som en nervositet inför min egen prestation som deltagande observatör, men också för att nervositeten från omgivningen har smittat av sig.

Under de första dagarna och veckorna utvecklar sig en social struktur i form av skolkoder om hur man beter sig mot varandra i klassen. Lärarna har förväntningar på eleverna. Eleverna har förväntningar på lärarna. Lärarna presenterar regler, som eleverna i sin tur reagerar på. Jag använder här ordet skolkod för att beskriva både de uttalade regler som finns i skolan – som att komma i tid, lyssna på läraren, ha med sig penna och böcker samt göra sina uppgifter – och de oskrivna och ofta outtalade regler om hur eleverna bör bete sig gentemot varandra och mot lärarna. Här ingår också oskrivna regler om hur en elev bör sitta på stolen i klassrummet och hur elever och lärare förväntas röra sig när de går i skolkorridorerna.

SJÄLVBILD:

Hur skapas bilden av mig i samspel med andra i skolan?

(kapitel tre)

SKOLKODER:

Hur verkar uttalade och outtalade skolkoder i skolan?

(kapitel fyra)

SYN PÅ KUNSKAP:

Hur samverkar kunskapssyn och medborgarideal i skolan?

(kapitel fem)

Centrala begrepp

Skam och stolthet. Disciplinen och governmentality.

Passiv och aktiv.

Vem inter-agerar i skapandet?

När och var utspelar sig aspekten i första hand?

Den enskilda eleven interagerar med andra elever samt med lärare i personliga möten under skoltid.

Eleverna som grupp interagerar med lärare/skolpersonal i skolan under skoltid.

Eleverna som grupp interagerar med läraren i skolan på lektionstid.

Vad är det som utvecklas i interaktionen?

Självbilden utvecklas genom känslor av skam och stolthet:

”Vem är jag?”

Skolkoden utvecklas genom olika former av makt:

”Hur bör en sån som jag agera i skolan?”

Synen på kunskap och medborgarideal samt relationen till det omgivande samhället:

”Hur bör en sån som jag agera i ett demokratiskt samhälle?”

Hur verkar makten?

Makten verkar genom att identiteten formas i samspel med andra.

Makten verkar genom de uttalade och outtalade skolkoderna i skolan.

Makten verkar genom att forma bilden av hur världen är och borde vara.

FIGUR 8.ÖVERGRIPANDE ANALYSSCHEM A MED DE TRE ASPE KTERNA SJÄLVBILD, SKOLKODER SAM T SYNEN PÅ KUNSKAP OCH MEDBORGARIDEAL.

I kapitel tre skrev jag om självbilder och fokuserade därmed på den vänstra kolumnen i det övergripande analysschemat som presenteras i Figur 8. I detta kapitel fokuserar jag istället på hur makten verkar i klassrummet och på skolkoderna, vilket finns beskrivet i kolumnen i mitten. Frågan ”Hur bör en sån som jag agera i mötet med skolan?” hamnar på så sätt i fokus. Jag kommer att visa att det är olika former av makt och olika skolkoder som verkar i de två klasserna. Makt är ständigt en del av medborgarskapandet, som jag skrev i inledningen. Här fokuserar jag särskilt på en syn på makt inspirerad av Foucault. Makten ses i detta perspektiv inte som en egenskap som innehas av en person, utan som ett handlande mellan människor, ”an action upon an action” (Foucault, 2000, s 340). Genom att studera hur makten ständigt återskapas i vardagens relationer mellan lärare och elever lär vi oss hur makten verkar. I maktrelationer har individen alltid valmöjligheter och genom motstånd blir maktrelationerna i klassrummet tydliga.

Skolkoderna fungerar som ett annat sätt att belysa hur medborgarskapandet sker i den svenska gymnasieskolan. I inledningen skriver jag om medborgarskap som ”a status, a feeling, and a practice” (Osler och Starkey, 2005, s 9). Status kan ses som det formella medborgarskapet som bland annat manifesteras genom rätten att rösta i val till riksdagen. Känslan (feeling) av tillhörighet till ett samhälle och hur den utvecklas diskuterades utförligt i kapitel tre. I detta kapitel fokuserar jag på utövandet (practice) av medborgarskapandet, det vill säga hur individer interagerar med andra, vilket beteende som anses önskvärt och möjligt i skapandet av en identitet som medborgare.

Medborgarnationen får inte sin identitet genom gemensamma etnisk-kulturella kännetecken utan genom medborgarnas praxis, deras aktiva utövande av sina demokratiska deltagar- och kommunikationsrättigheter (Habermas 1995, s 127 i Carlsson, 2006, s 29).

In document Collaboratory Digital Libraries for Humanities in the Italian context (Page 115-119)