• Non ci sono risultati.

Trèffan di Zimbarzung. Arbatpuach vor di Zimbarzung - Zboatar toal / Eserciziario per il cimbro di Luserna - Seconda parte

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Condividi "Trèffan di Zimbarzung. Arbatpuach vor di Zimbarzung - Zboatar toal / Eserciziario per il cimbro di Luserna - Seconda parte"

Copied!
80
0
0

Testo completo

(1)

Kulturinstitut Lusérn

Istituto Cimbro di Luserna

Andrea Nicolussi Golo

Ermenegildo Bidese

Trèffan di Zimbarzung

Arbatpuach vor di Zimbarzung l Zboatar toal

(2)
(3)

A khnott boda rodlt bart nia machan rakh.

Du mochst sparn pan lukh,

ombrómm attn pon iz kartza spet.

(4)

Gemacht un gedrukht pittar hilfe vodar Trianar un Südtirolar Sèlbstendige Redjong Realizzato e stampato con il contributo della Regione Autonoma Trentino-Alto Adige / Südtirol

REGIONE AUTONOMA TRENTINO-ALTO ADIGE AUTONOME REGION TRENITNO-SÜDTIROL

REGION AUTONÓMA TRENTIN-SÜDTIROL

Grafica e impaginazione / Grafik un Saitlayout Esperia Srl

Stampa / Drukh Esperia Srl

© Kulturinstitut Lusérn - Istituto Cimbro di Luserna ISBN: 978-88-95386-00-3

(5)

Dalla grammatica alla lingua:

l’Eserciziario come strumento per la comunicazione in cimbro

Con l’Arbatpuach vor di Zimbarzung di cui si presenta qui il secondo volume il Kulturinstitut Lusérn ha inteso venir incontro alla richiesta di strumenti didattici per l’apprendimento della lingua cimbra, in supporto tanto ai corsi organizzati dallo stesso Istituto quanto all’educazione linguistica offerta a scuola, quanto ancora all’autoapprendimento.

Mentre il primo volume (Trèffan di Zimbarzung – Eastar toal, 2015) si rivolge in primo luogo ad apprendenti di base, a cui si offrono i fondamenti della grammatica cimbra, dalle categorie grammaticali alla struttura della frase principale, il presente secondo volume è pensato per apprendenti progrediti di cui si intende rafforzare soprattutto la competenza orale avanzata e quella scritta, richiesta nei livelli più alti dell’esame di accertamento della lingua di minoranza come previsto dall’articolo 18 della Legge Provinciale n. 6 del 19 giugno 2008.

Il volume è concepito, perciò, quale strumento per una didattica intesa soprattutto come introduzione al processo comunicativo in lingua cimbra, tanto orale quanto scritto, e meno all’apprendimento delle strutture grammaticali e alla loro esercitazione, per il quale invece è più adatto il primo volume. Ognuna delle dieci unità didattiche in cui è suddiviso il testo prende le mosse da un tema che, accompagnato da foto tematiche, viene approfondito in alcuni testi da usare come modello per la trattazione scritta del tema offerto. Alla fine di ogni testo ci sono delle domande (’Z trifftar diar) che invitano alla discussione e alla composizione scritta sullo stesso tema o su tema simili. Conclude l’unità un riassunto dei maggiori argomenti grammaticali (Gramàtege hintarschau) trattati già nel primo volume e qui riepilogati. Al secondo capitolo, come pure al sesto e al decimo vengono approfonditi nuovi argomenti grammaticali (Redante vo gramàtik!) dedicati rispettivamente alla frase subordinata, alla frase relativa e ai modi congiuntivo e condizionale. Dopo la struttura della frase principale con cui terminava il primo volume, è ora infatti la combinazione di frasi il tema generale con il quale si conclude anche la trattazione della grammatica del cimbro. Alla fine del volume si trovano, inoltre, degli esercizi (Mearare sachandar zo tüana vor di) suddivisi per i temi di ogni unità didattica.

L’Eserciziario è disponibile anche on-line (http://grammaticacimbra.smallcodes.com) con design responsivo così da rendere i contenuti accessibili con ogni dispositivo elettronico in modo graficamente compatibile. Nella versione on-line è possibile, inoltre, verificare le soluzioni degli esercizi, tanto del primo quanto del secondo volume. Si consiglia di utilizzare il presente volume dell’Arbatpuach assieme, oltre che al primo volume, anche alla Grammatica (Panieri et al. 2006) e al Dizionario (Nicolussi Golo e Nicolussi 2014), strumenti indispensabili a cui si fa continuo riferimento. Si ricorda che nella versione on-line del Dizionario (http://www.zimbarbort.it) è possibile anche ascoltare la versione sonora dei singoli lemmi per impararne la pronuncia corretta. Altri strumenti linguistici e audiolibri in cimbro sono disponibili on-line sul sito

www.lusern.it.

Un sentito ringraziamento va ai rappresentanti politici e ai funzionari amministrativi della Regione Autonoma Trentino-Alto Adige / Südtirol, in particolare all’assessore con competenza sulle minoranze linguistiche dott. Giuseppe Detomas e al direttore dell’Ufficio per le minoranze linguistiche, sig. Sieghard Gamper, per l’attenzione che dedicano alla minoranza cimbra e per il contributo alla stampa di questo Eserciziario. Possa essere uno strumento utile a contribuire alla salvaguardia e promozione della lingua cimbra per le future generazioni: ma

lebet nèt in a lånt, ma lebet in a zung (E. Cioran).

Ermenegildo Bidese

(6)
(7)

Saitn

Dalla grammatica alla lingua:

l’Eserciziario come strumento per la comunicazione in cimbro

...

p. 5

Ummaz

...

» 9

Laüt laüt laüt

...

» 9

Lusérn un di lusérnar gesek von Faff Joseph Bacher

...

» 10

A gekhennatz mentsch vodar Zimbarearde

...

» 11

Zboa

...

» 13

Haüsar un plètz

...

» 13

’Z haus von Tönle Bintarn

...

» 17

Bia ’z schöllnda soin augemacht di haüsar von paurn nå in sèll boda übarlekk a dokhtur vo Napoli ’z djar 1835

...

» 18

Di altn haüsar vo Lusérn gesek von Bacher

...

» 18

Redante vo gramàtik!

...

» 19

Drai

...

» 23

Bazma èzzt

...

» 23

’Z geèzza vo gestarn

...

» 24

’Z geèzza vo haüt

...

» 25

’Z geèzza vo mòrng

...

» 26

Gramàtege hintarschau

...

» 27

Viare

...

» 29

Di arbatn

...

» 29

Bia ’z izta gebèkslt di arbat

...

» 30

Arbatn boda da nemear soin

...

» 31

Arbatn boda bartn khemmen

...

» 32

Alte arbatn boda khearn bidrumm

...

»

33Gramàtege hintarschau

...

» 34

Vünve

...

» 35

Fraizait atti pèrng

...

» 35

Dise djar…

...

» 36

Lusérn vor di turìstn

...

» 37

Fraizait in djar 2100

...

» 37

’Z püable boda iz gestånt parbaz au pa krötz

...

» 38

Baz iz di fraizait?

...

» 39

Gramàtege hintarschau

...

» 40

Sèkse

...

» 41

Di zait boda geat

...

» 41

Di drai zaitn von mentsch

...

» 42

An tage ka långez

...

» 42

Orazio, Auzseng pan bintar - (Odi, 1. 9)

...

» 44

(8)

Sibane

...

p. 47

Ummar in di bèlt

...

» 47

Asó saitma vortgånt gestarn

...

» 48

Haüt kheartma vortzogiana

...

» 49

Mòrng…vortgian…

...

» 51

Sèks stimmen

...

» 51

Gramàtege hintarschau

...

» 52

Achte

...

» 53

Bille un huamesche vichar

...

» 53

Di vichar vo Esopo

...

» 55

Bartz soin a mentsch, a vich, odar baz?

...

» 56

Dar groaz adlar

...

» 57

Gramàtege hintarschau

...

» 58

Noüne

...

» 59

Tèkhnik

...

» 59

Gestarn un haüt

...

» 61

Naüge tèknolodjìe, balda aür laibele bart ren pinn dokhtur

...

» 62

Dar auto bodase vüart alumma

...

» 63

Gramàtege hintarschau

...

» 64

Zene

...

» 65

Alte stòrdje… un naüge

...

» 65

Lusérn, ’z lånt von stòrdje

...

» 66

Dar Khlumma Printz

...

» 67

Dar khlumma khüdjrar

...

» 68

Redante vo gramàtik!

...

» 69

ÜBUNG KAPÌTL I

...

» 72

ÜBUNG KAPÌTL II

...

» 72

ÜBUNG KAPÌTL III

...

» 74

ÜBUNG KAPÌTL IV/V

...

» 74

ÜBUNG KAPÌTL VI

...

» 75

ÜBUNG KAPÌTL VII

...

» 75

ÜBUNG KAPÌTL VIII

...

» 75

ÜBUNG KAPÌTL IX

...

» 76

(9)

I pin di Karin, i pin a studénten, i gea in di Universitét vo Tria. Dise da obar, abegenump pitt miar, soin moine pestn tschelln. ’Z gevalltmar…

I hoaz Akihiro. I pin khent her von Djapone zo venna moi sbestar boda lirnt inaran obarschual vo Firenze, un pin khent vor a baila zait z’sega aürne schümman pèrng…

I hoaz Max, i pin gebortet in Taütschlånt, ma moine eltarn soinz gest lusérnar. Da pinne pitt moinar püalen atz…

I hoaz Katina, i pin gebortet atz Lusérn un hån hèrta gelebet…

Ummaz

Laüt laüt laüt

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Les bazta iz geschribet.

2.

Vo baz renda di laüt?

3.

Zornir ummana odar mearare stòrdje un machese verte.

4.

Rede vo diar.

(10)

Lusérn un di lusérnar gesek von Faff Joseph Bacher

Di månnen vo Lusérn soin daz mearaste groaze, starche laüt, di baibar o ettlane vert soin höachar baz di sèlln boma vennt in di åndarn lentar umenùmm; bintsche lusérnar soin khlumma. Di lusérnar soin schiar alle gesunt, ma vennt bintsche krånkhe laüt. Di månnen un di baibar vo Lusérn håm an mustàtz schümma vrisch, baiz un ròsat sin her vo eltom. A tiabas a bòtta venntma bol epparùmmaz pittnar tunkhln haut, alóra dise laüt khemmen khött “dar sbòrtz” saiz månnen, saiz baibar.

Di lusérnar håm ’z har biondat, bintsche vert tunkhl odar roat. Di khindar bortn schiar hèrta biondat un asó stiansa sin azza gian ka schual, dena machansase tünkhlar. Di oang vo disan laüt soin schiar hèrta grisat odar sbartz, lai bintsche håm schümmane plabe oang. Da håm a rèchta nas un a rèchtz maul, berda hatt a groazez maul khint gerüaft “mumpfl troge”.

Di diarnen, a bòtta azza soin boratet, dareltarn bahémme, ditza ombrómm da machan a sberz lem, da arbatn starch un èzzan nèt gerècht un håm ploaz pensìarn, darzuar gemsa zo taida in khindarn vor långa zait, sin azza håm viar djar. Balsase boratn di baibar rüstnse gåntz sbartz, lai ’z vürta iz plabe. ’Z machten nicht auz bazta kontàrn di altn sprüch, boda khön ke ålengse sbartz in tage bomase boratet prink pèch.

Di lusérnar arbatn khlummane bisan un èkhar un gian zo macha au holtz vor in bintar. Da håm nèt vil zo tüana auz atz vèlt, ombrómm da håm gåntz bintsche earde, ma da gebinnen o gåntz bintsche, genùmma zo leba lai vor drai månat atz djar, asó di månnen gian übar di bèlt zo gebinnanen ’z proat. Di lusérnar soin rèchte laüt un guate arbatar.

Di månnen soin gåntz bravat auzomaura khnöttane maurn un peng in sèll böllnsa soin gezalt mèchte garècht; da nemmenen å da gåntz arbat vo zöbrest sin züntrest, da roatn garècht bazza håm mengl, da schètzan azta eppaz mage gian krump un dena hevansa å. Tüanante asó epparùmmaz izzese gemacht raich.

Dise arbatar khearn bidrùmm huam ume di Åndarhailegen, ka Boinichtn soinsa sichar sa alle ka haus. Auz pan bintar machansa khlummane èrbatla, da richtn a maürle nidargevallt un asó vort, ma da bölln nèt machan sbere arbatn, da bölln lai rastn, un ditza tüat nèt guat in famildje. Di sbern arbatn von haus un von èkhar un von bisan soin alle afte aksln von diarnen un von baibar.

Di baibar paung au di èkhar, setzan un lesan di patàttn, djukhan auz in mist in di bisan, machan ’z höbe vor di khüa, arbatn di milch zo macha smaltz un khes, stian nå in sboi un in hennen un alln in sachandar boda gian getånt in haus.

Vil vert peng in hennen khinta auvar strait. An åndra arbat von baibar boda nåholft vil, iz gian na sbemm, bosa spetar gian zo vorkhoava affon markà ka Tria.

Di diarnen pan bintar gian in di khnöpplschual, un vorkhoavan di hnöpplspitz, ma da soin nèt vil di sèlln bodasen abekhoavan ombrómm alle håm liabar di sèlln vil bölvlar maschìgemacht.

Di khindar khemmen augezüglt lai von müatar, haltante kunt ke di vetar soin vort übar di bèlt da meararste zait. Di müatar vorbönen di khindar un balda dise soin au a pizzle gröazar soinsa nemear guat zo darhaltase. Bintsche vert di khindar khemmen genistlt, njånka balsa soin frèch zuar dar muatar un ditza steat nèt å bol.

Di lusérnar stian vil nå soin altn un in krånkhan, un balda ummaz iz sber krånkh daz gåntz lånt gitten zo tüana zo helva un zo giana zo vennaz, zo machanen koràdjo: “Vörtetaz nicht – khönsa – GottarHear bartaz helvan”, un no, “gedenkhtaz ke sjånka azzar höart vil bea, GottarHear hatt patìrt bol mearar atz kraütz.”

Balda ummaz iz drumauz z’stèrba khemmenda gelaütet di roarn, alóra ’z mentsch boda nåizgestånt in krånkh, djukht, pitt zorn, di kikkara vodar geschabatn bröde odar von kafè, von sèll boda iz drå z’stèrba, au pa maur.

Di lusérnar soin stoltz zo höarase ertege laüt, ma da o, azpe bobràll, iztada hèrta epparùmmaz boda auzziaget un hatt gearn in boi un in prompoi un in zèrte famìldje ditza macht khemmen arm.

Di lusérnar haltn gearn soi earde, di månnen khearn hèrta dahuam vo bobràll bosa soin in di bèlt un di diarnen gian nèt vort, ombrómm nindart vennatnsa an åndarz Lusérn. Un azpe sa haltn gearn soinar earde, asó haltnsada aft soinar zung. A zung bosa alle ren auz baz a famildja. Est però izta auvarkhent ditza sachan ke da tarfan nèt ren soi

muatarzung un zèrte schemense, ditza iz bol schaüla letz.

’Z iz bol bar ke di zaitn soin gebèkslt, ma di lusérnar håm gehaltet lente sin haüt soi zung un beratz a groazar schade azzase est vorlìaratn.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Bia schaugetztar auz ditza boda hatt geschribet dar Bacher?

2.

Iztada eppaz bodade hatt gemacht übarleng mearar?

3.

Haüt zo tage atz Lusérn iz no asó?

4.

Baz izta letztzrar un baz, anvétze, iz pezzar?

(11)

A gekhennatz mentsch vodar Zimbarearde

“I pin gebortet ka Slege ’z djar 1921, in a naügez

haus augemacht affon grunt von sèll abegemèkket von earst bèltkriage. Moi famildja sidar ettlane djarhundart hatt getrakk zo vorkhoava smaltz un khes un allz bazta iz khent gemacht afte pèrng, nidar in di ebene un hatt auvargeprenk mel un sürch un saltz.”

Asó hatta geschribet vo imen sèlbart dar groaz schraibar Mario Rigoni Stern.

’Z iz gest a tunkhla gevrorata nacht da sèll von earst von bintmånat von djar 1921, balda iz gebortet dar Mario Ilario, daz draite von acht khindar von Giobattista un Anna Vescovi, daz sèll mearar abegelatt. Sa vo drai djar soi muatar hatt darbischt in khlumma Mario zo mèkka pittnan groazan khnott

aftna gevazzata granàtt, un azzen nèt hettat augehaltet pa zaitn beratar gesprunk in di höha.

“In di djar Draitzekh ünsar groaz famildja pittar krise vodar gåntzan bèlt izzese geermart. Ma üs gabür izzasan nicht ågånt, biar håm gehatt z’spila, zo studjàra, zo giana pinn skin, zo båndra frai inn pa beldar azpe bille vichela.”

Sa von earstn djar hattma darkhennt in Mario, di sèlln boda bartn soin di grözarstn liap von soin lången lem: di pèrng, un di libadar. Vil libadar, lesan alla darsòrt, Salgari, Verne un di grozan schraibar vo hèrta, Dante, Manzoni un spetar Conrad. In an tage, dòpo inan schaülan strait pinn soinen, dar djung Mario iz inkånt au in di khesarn von Portule un izzen någenump pròpio Tifone vo Conrad. Dena beratnda khent di groazan schraibar rüss, Tolstoj daz earst vo alln un Dostoevskij, un an åndadar groazar schraibar, Turgenev. Spetar, baldar sa iz gest an altar månn, dar schraibar hettat khött. “In schümma balt vodar leteratùr soinda hoache oachan, boda spitzarn au obar alln in åndarn puamen, da hoazan: Omero, Tucidide, Virgilio, Dante Boccaccio, Cervantes, Shakespeare, Leopardi. Sèmm boda dar balt schittartze un dar pèrge steat laise laise öade, sèmm baksta au dar khlümmanarste albar vodar gåntzan bèlt: dar zbèrkbaide. I, in tiaf balt vodar leteratùr, pinn dar zbèrkbaide.”

(12)

Gramàtege hintarschau

1.

Coniugazione del verbo soin (Trèffan di Zimbarzung, Pag.14)

Singolare Plurale

1a persona ipin io sono biarsoin noi siamo

2a persona dupist tu sei iarsait voi siete

3a persona er, si, iz,iz lui, lei è sesoin essi, esse sono

2.

Coniugazione del verbo håm (Trèffan di Zimbarzung, Pag. 21)

Singolare Plurale

1a persona ihån io ho biarhåm noi abbiamo

2a persona du hast tu hai iarhatt voi avete

3a persona er/si/izhatt lui, lei ha sehåm essi, esse hanno

3.

Coniugazione del verbo presente indicativo (Trèffan di Zimbarzung, Pag. 18)

Verbi con la forma finale all’infinito –an, machan: fare

Singolare Plurale

1a persona i mach io faccio biar mach-an noi facciamo

2a persona du mach-st tu fai iar mach-t voi fate

3a persona er/si/izmach-t lui, lei fa se macha-an essi, esse fanno

Verbi con la forma finale all’infinito –en, lirnen: imparare

Singolare Plurale

1a persona i lirn io imparo biar lirn-en noi impariamo

2a persona du lirn-st tu impari iar lirn-t voi imparate

3a persona er/si/iz lirn-t lui, lei impara se lirn-en essi, esse imparano

Verbi con la forma finale all’infinito –n: spiln: giocare

Singolare Plurale

1a persona i spil io gioco biar spil-n noi giochiamo

2a persona du spil-st tu giochi iar spil-t voi giocate

3a persona er/si/izspil-t lui, lei gioca se spil-n essi, esse giocano

4.

L’articolo (Trèffan di Zimbarzung, Pag. 25)

Singolare Maschile Femminile Neutro Plurale

Determ. il, lodar di/dala ’z/dazil, lo i, gli, ledi

Indeterm. a(n) un, uno a una, un’ a uno, una

(13)

-Zboa

Haüsar un plètz

Dar albar von Bortl zöbrest dar Lint. Haüt izta gestånt lai dar platznåm. Vor di altn Zimbarn di lint iz gest dar hailegarste puam

Dar hof von Galèn untar in snea. Atz Lusérn snaibetz vil. Dise djar iz no vürkhent z’stiana auzgehakht vodar bèlt vor mearare tang

Lusérn gesek von Hüttn abe. Ma sek in Kulturinstitut un in kampanìll. Auz an ort sekma ‘z Hörndle un Sambastiå, boma hatt geredet azbe biar sin vor bintsche djardar

Dar Dokumentatzionzentrum boda alle djar khemmenda hergerichtet schümmane auzlegom boda zoang ‘z lem von laüt un von vichar afte pèrng

(14)

Dar Kulturinstitut un dar kampanìll

(15)

Von Hüttn abe pan bintar

(16)

’Z pillele vo S. Rocco ka dar Tetsch Inn pa Pön

(17)

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Schauge dise pildar, belz gevalltar daz mearaste? Du, lebasto in a lånt asó?

2.

Khånasto khön bele pèrng ma sek in di pildar?

3.

A betta haus pisto? Mach a kraützle.

(A) Di natùr un di zait boda geat soin bichte vor mi.

(C) Ume miar, zo stiana garècht bille håm ettlane birthaüsar un ploaz geschèft. (B) Dar khlång vodar statt gevalltmar nèt, ma di stille von lånt iz kartza groaz. (A) I schöll khennen moine nachparn, asó makmen helvan ummaz pinn åndar. (B) A tiabas a bòtta gevalltzmar gian z’sega an tschine, ma sichar nèt alle abas. (C) I gibe an groazan toal von sèll bode hån vor moin haus.

(C) I gea hèrta z’sega di film boda auzkhemmen un di naüng auzlegom. (B) Daz liabarste geade lai ummar zo vuaz.

(A) I hån gearn vil platz un an groazan gart, ombrómm i bill haltn an hunt. (C) I bill tüan bazze bill åna azta moine nachparn håm eppaz drauzokhöda. (A) In moinar fraizait bille az sai allz stille.

(B) Balde gea auz pa statt pinne allar luste balde triff ummaz bode khenn. (B) I gea abe von sinnen balde stea stekhan un vinn nèt bo zo lega in auto. (A) Zo giana z’arbata un zo provédra nütze in auto un ditza störtme nèt.

(C) I mage augem in auto azta soin guate öffentlesche dianst bodame vüarn afte arbat.

Darvér a betta haus du pist afte sait 73.

’Z haus von Tönle Bintarn

Soi haus hatt gehatt an puam obar ‘z tach: an billn khèrschpuam.

Dar khèrn boden hatt gemacht aubaksan iz khent domgetrakk vonar troasl, ettlane djar vorånahì; ja, pittnan skitt in flattran, un in an barmen långez dar sèll såm hatt geplüant, ombrómm ummadar von soin altn, a khutta djar pellar, zo halta auz di bèttadar, hatt gehatt gedekht ’z tach pitt naüng stroa, un daz alt, untar, pittar zait, iz darvault un izzese gemacht bas.

Est, in sèll abas von kristmånat, di raisar soinz gest sbartze skritzegar in plabe von hümbl, un az nètt berat gebest vor daz sèll vendle tåmpf boda hatt auzgeport vo untar in tèchar, di haüsar von khlumma lånt hettatn auzgeschauget allz ummaz pittar earde gedekht pitt snea.

Ünsarne haüsar in di sèlln zaitn håm gehatt khummane khemmechar: lai a khlust boda vo dar groazan khåmmar hatt auzgètt untar ’z tach, un sèmm a bånt pitt geflèchtate rüatla smaltàrt pitt krea, hatt darlescht di glåstarn: asó dar tåmpf izzese gezoget durch da gåntz tetsch haltante a guata hitz obar ’z haus, un hatt getempft un darhertart di lèrchan travan, haltantese auz vo dar zait boda iz vorgånt.

’Z TRIFFTAR DIAR:

Hasto no gelest disan libar?

Bele libadar, boda ren von ünsarn pèrng, hasto gelest?

(18)

Bia ’z schöllnda soin augemacht di haüsar von paurn nå in sèll

boda übarlekk a dokhtur vo Napoli ’z djar 1835

Di haüsar von paurn tarfan soin augemacht in trukhne un in hoache plètz, schümma gelüftet un gesunt, az nèt iz asó di haüsar mang machan sber darkrånkhan un khemmen z’soina djüste grebar vor di lentegen.

Di haüsar soin grebar vor di lentegen azza nèt khemmen augemacht azpe ’z hatt z’soina. Di haüsar håm vil vèrt afte gesunthait von mentsch, vor daz sèll tarfansa soin augemacht in trukhne plètz, schümma gelüftet, ma nèt in di bintn un in di bèttadar. Di haupsait von haus schöll soin gekheart zuar dar mòrgassait un asó di vestadar un di türn (boda nia tarfan soin bintsche) schölln o hèrta schaung zuar dar mòrgassait, lai a par mang soin zuar mittartage odar zuar dar abassait a nòrt.

Di haüsar mochan nèt soin kartza khlumma, da tarfan soin augemacht pitt khnott un nèt pitt gehültz odar rorn odar åndre matardjéldar. Di slafkhåmmar schöll soin schümma bait un pitt soin djüstn maz. An lest z’soina gåntz djüst, ’z haus schöllat soin auz alumma un umenùmm schöllatnda soin gevèrbate roasan un puamen. Di khåmmarn darzuar tarfan soin genützt lai vor daz sèll bosa soin gemacht, asó in di slafkhåmmar tarftma lai gian z’slava, in di khuchl èzzan un di sachandar higelekk, frukte, gegres, patàttn, boi un asó vürznen, tarfan soin gehaltet in daz tunkhl khemmarle. Un übar allz di vichar, alle di vichar, mochan nèt soin gehaltet in haus boma lebet, ditza tüat gåntz letz, in vichar daz earst vo alln, ma in laüt o. Daz letzarste vo allz però iz haltn in mist afte tür von haus odar di smütze, ditza macht sichar darkrånkhan, ma tarftz nia tüan azmen nèt bill auvången schaülane letze beata.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Asto magast zornìrn, bia machasto au doi haus? Un bo?

2.

Nütz vünf adjektive zo khöda bia ’z izta doi haus.

3.

Du, hasto vichar in haus?

Di altn haüsar vo Lusérn gesek von Bacher

Di haüsar von lånt soin gemacht pitt khnott un peng in bintsche

bazzar un in bintsche sånt, lai a par soin smaltàrt auzzalt. Att untar izta a rovóltata khuchl, da lemda di lusérnar, inn dèllant izta di slafkhåmmar un, berda mage, hatt a stube o. Di tèchar soin daz meararste pitt lattn un di eltarstn soin no gehaltet vest pitt sött groaze khnottn, di naüng, anvétze, soin nidargenaglt, ma vennt o zèrte tèchar gedekht lai pitt stuaplattn asó azpe sa khemmen auzgegrabet vodar earde. Zuar nòrt di haüsar håm khummane vestadar, zo haltase abe von bint.

Di stèll o soin afta untar sait, ma ettlane vert, soinsa lai in a gehaüs

auz alumma, boda aft untar khinta gehaltet ’z vich un aft obar izta di tetsch vorz höbe. Zo giana von stall afte tetsch iztada lai a håntstiage boda geat au panar robàltz.

In di khuchl izta an offegez vaür un von khemmech klånklnda nidar di heln, ume ’z vaür her soinda a drai stüal, da, di baibar, lengseda zo vlikha, zo hösa, zo hèkkla un zo khnöppla. Di månnen, anvétze, richtn di ordénje un machan zokkln, löffln, ulln un åndre sachandar pitt holtz. Afte maur izta gehenk a stel vor di pjattn, drau soinda gelekk di khezzlndar vodar pult un untar henkma au di katzedrèlln von bazzar un åndre zikkln pitt hültzrane tauvan.

(19)

In di stube izta daz mearaste lai a tisch un a drai hültzrane karéng. Dar ovan iz gemacht pitt krea, lai bintsche soin gemacht pitt ulln. Khummane stum håm di vlekhan umenùmm azpe ’z iz au in Tirol. In di stube iztada hèrta a schroi vor daz sürchan mel un vor daz boatza mel un ettlane vert vor in ris. In vil stum izta a lade, disa gelàicht in an schroi ma di iz ledrénar un hatt lai an uantzegen toal boda khint drinngelekk da saubar bèsch. In maurkhast, anvétze, khinta gelekk ’z saltz, dar zükkar, dar sbartz un dar geste kafè un vil vert, insinamai ’z gèlt.

In di slafkhåmmar, daz earst vo alln izta a groaza lotér boda lazzt bintsche åndarn platz. Untar dar groazan lotér izta a lotérle pinn rödela, boda khint auvargezoget baldasan iz mengl. In di slafkhåmmar di lusèrnar gianda lai z’slava, daz gåntz lem traimsaz auz in di khuchl odar, pan bintar, in di stèll bosase vennen zo macha filò.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Boasto baz ’z izta vürkhent in lånt vo Lusérn bintsche djar spetar azta dar Bacher hatt geschribet dise börtar?

2.

Bia soinsa di haüsar vo Lusérn haüt?

3.

Machtar aukontàrn von doin eltarn bia ’z izta gest doi haus dise djar.

4.

Bele börtar von tèkst haüt khemmen nemear genützt?

Redante vo gramàtik!

La frase subordinata

(Grammatica, p. 258-266)

Definizione

La subordinazione è un rapporto di dipendenza tra frasi poste su differenti piani gerarchici. Questo rapporto di solito è instituito attraverso congiunzioni subordinative o relative oppure anche attraverso pronomi o avverbi interrogativi indiretti.

Le tipologie di frase subordinata

Sulla base del loro significato e della congiunzione introduttiva si distinguono le seguenti tipologie di frase dipendente:

I. Temporali, con le congiunzioni:

- bal ‘quando’, es. balz renk vil, khinta ploazez höbe;

- vor ‘prima di/che’, es. vorda khint dar schaur, legde tschèrm; - antånto az ‘mentre’, es. antånto azto paitest, lestar an libar;

- dòpo az ‘dopo che’, es. dòpo azze pin gest in Taütschlånt insorìre nemear; - fin/sin az ‘finché’, es. fin az iz takh, gea zuar huam;

- fin/sin bal ‘finché’ ‘fintanto che’, es. fin balma steat gesunt, iz genumma.

II. Dichiarative, con le congiunzioni ke ‘che’ e az ‘che’:

Benché non ci siano ancora generalizzazioni sicure sulla selezione della congiunzione dichiarativa in cimbro, la ricerca linguistica finora ha evidenziato che questa dipende da una parte dalla tipologia del verbo della frase principale e dall’altra dalla modalità della frase stessa. Verbi fattivi (che presuppongono che lo stato di cose descritto sia vero) e verbi assertivi come khön ‘dire’ o bizzan ‘sapere’ selezionano di solito ke accompagnato dall’indicativo nella frase dipendente. Lo stesso fanno verbi di percezione come seng ‘vedere’ o höarn ‘sentire’.

Az, invece, è introdotto da verbi non fattivi come bölln ‘volere’ e non assertivi come hoffan o speràrn ‘sperare’. È, poi, usato, di solito, nelle

frasi con un aggettivo con funzione predicativa che introduce una secondaria: ‘z iz schümma/bichte az …‘è bello/importante’.

Ci sono, inoltre, verbi come gloam ‘credere’ e pensàrn ‘pensare’ che possono selezionare entrambi. Nella selezione sembra essere rilevante la modalità epistemica, cioè il giudizio implicito che il parlante dà sulla veridicità di un’affermazione. La scelta di ke impegna il parlante in un giudizio che lui ritiene realmente possibile o certo, es. I gloabe ke dar iz gerift ‘credo sia arrivato’ (perché, per esempio, ho sentito il rumore della sua automobile). La scelta di az, invece, esprime un giudizio incerto, quantunque probabile, es. I gloabe azzar

(20)

III. Finali, con la congiunzione zoa az ‘affinché’:

Es. Di måmma hatt gesunk ninna nånna, zoa azta ‘z khinn inslàf.

IV. Causali, con la congiunzione umbrómm ‘perché, poiché’ e le sue varianti:

Es. I pin gerift spet, umbrómm i hån vorlórt di korìara.

V. Concessive, con ånka az ‘sebbene’:

Es. Dar Håns tarft studjarn, ånka azzar iz müade gerift.

VI. Consecutive, con asó (vil) ke oppure sovl ke, ‘così (tanto) che’:

Es. Dar iz gest asó khrånkh, ke dar hatt gemöcht stian in pett. Dar Luis hatt geèzzt asó vil, ke dar izzese gehöart letz.

VII. Modali (esclusive, comparative e locative), con le seguenti congiunzioni:

- az be oppure bi ‘come’, es. Di geat na sbemm az beda hèrta iz gånt soi muatar. - bi ‘come’, es. Bida hèrta hatt khött moi tatta, dar per hatt nia gevrèzzt in bintar. - åna az ‘senza che’, es. Di Ånna iz inslaft, åna azparsan barnen.

- asó az be ‘come’, es. ‘Z Hensle iz nèt asó bahémme, az beda iz soi tschell. - bo ‘dove’, es. Dar balt heft å bose hatt augemacht soi haus.

VIII. Interrogative indirette:

Sono frasi subordinate che hanno la forma di una domanda, ma, a differenza delle interrogative dirette, questa è introdotta da un verbo. La congiunzione usata è bi o be ‘se’. Tuttavia, tale funzione può essere assolta anche da pronomi o avverbi interrogativi:

Es. I vorsmar, bida dar Håns bart khemmen ka miss. I vorsmar, berda khint kan vairta von pompìarn. I vorsmar, bem du hast gètt in libar.

I vorsmar, bele khindar gian ka schual ‘z djar boda khint. I boaz nèt, beln libar ‘z hatta gekhoaft dar Luis.

I vorsmar, bennda dar Håns bart khemmen dahuam. I boaz nèt, umbrómm dar iz nèt khent.

I vorsmar, boda iz gebortet dar Margarétt. I vorsmar, bia dar tüat z‘zala in naüge auto. I vorsmar, biavl dar hatt gezalt in naüge auto.

La struttura della frase subordinata

(Grammatica, p. 338-342)

Come abbiamo visto per la frase dichiarativa e interrogativa semplice, la distribuzione degli elementi all’interno della frase segue in cimbro un ordine strutturale preciso. Anche nella frase subordinata avviene la stessa cosa.

Si deve innanzitutto tener presente che, da un punto di vista strutturale, le frasi subordinate cimbre si suddividono in due tipi:

1) Tipo simmetrico: la disposizione degli elementi dopo la congiunzione di subordinazione segue esattamente l’ordine della frase principale. Si confrontino le seguenti frasi: la prima è una frase principale, la seconda una frase subordinata dichiarativa introdotta dalla congiunzione

ke:

(1) Gestarn in balt hattar nèt gisek in has.

(2) I boaz ke gestarn in balt hattar nèt gisek in has.

Come si può facilmente vedere la frase subordinata introdotta da ke (vedi 2) ha esattamente lo stesso ordine di parole della frase (1) principale; in particolare il pronome soggetto non accentato clitico (-ar) segue direttamente il verbo flesso (hatt) e la negazione (nèt) si trova nel campo interno al complesso verbale.

(21)

Questa struttura si ritrova, oltre che per le subordinate dichiarative introdotte da ke, e composte con ke (asó ke), anche nelle seguenti tipologie di frase subordinata:

- causali (umbrómm):

Es. Dar iz nidargeslakk umbrómm gestarn in balt hattar nèt gesek in has.

- interrogative indirette (bem, bele khindar, umbrómm, bia, biavl): Es. I vorsmar bem gestarn in platz hattar nèt gètt di hånt.

I vorsmar beln khindar an sunta hattaren nèt gett di bòmbela.

I vorsmar, umbrómm gestarn in balt hattar nèt gesek in has.

I vorsmar, biavl da håm gearbatet zo richta in bege.

2) Tipo asimmetrico: la disposizione degli elementi dopo la congiunzione di subordinazione si differenzia dall’ordine della frase principale, soprattutto per la posizione della negazione, dei pronomi non accentati clitici e dei prefissi verbali separabili.

Si confrontino le seguenti frasi: la prima è una frase principale, la seconda una frase subordinata dichiarativa introdotta dalla congiunzione az: (3) Est tüatar nèt offe di tür.

(4) I bill azzar est nèt offetüa di tür.

Come si può notare, la frase principale (3) si caratterizza per questi tre aspetti: a) il pronome non accentato (-ar) è cliticizzato al verbo flesso (tüat); b) la negazione (nèt) segue il verbo flesso; c) Anche il prefisso verbale separabile (offe) segue il verbo flesso.

Nella frase subordinata asimmetrica (4), invece, la posizione di questi tre elementi cambia: a) il pronome non accentato (-ar) è cliticizzato alla congiunzione di subordinazione (az); b) la negazione deve questa volta precedere il verbo flesso (tüa); c) Anche il prefisso verbale separabile (offe) deve immediamente precedere il verbo flesso.

Questa struttura asimmetrica rispetto alla frase principale si ritrova, oltre che per le subordinate dichiarative introdotte da az e quelle composte con az, come antånto az, dopo az, fin/sin az, ånka az, zoa az, åna az, anche nelle seguenti tipologie di frase subordinata:

- temporali (bal, vor):

Es. Baldar nèt auhakht holtz, sünntarse.

Vordaren nèt abebèscht di hènt, sitzarse nèt zo tisch.

- modali (azbe, bi, bo):

Es. Est arbate azbede nia hån gearbatet in moi lem. Bodar nèt auzschittart, iz voll dörn.

- interrogative indirette (bi, ber, benn, bo):

Es. I vorsmar bidaren asó nèt auzvrèzzt di herbege. I vorsmar berda nèt zuarspèrrt di tür.

I vorsmar benndo nèt barst gian zo venna di non. I vorsmar bodar nonet iz gånt zo süachase.

(22)
(23)

Drai

Bazma èzzt

Di khábaz. Atz Lusérn alle di laüt håm gehatt in gart von khábaz, umbrómm ka herbest håmsase nidargehakht zo macha kraut

Dar khes Vesan. Dise djar hattma gekhesart affon Kasèll pan bintar un ka långez, pan summar, anvetze, inn in Bisele. Haüt zo tage soinsa no bintsche di sèlln boda khesarn zo pèrge

Di radíkkn. No haüt ettlane baibar von Lusérn ka långez gian auz pa bisan auzolesa di vrischan radíkkn zo macha di supp

(24)

’Z geèzza vo gestarn

Vor bazta zuarsteat in geèzza mochtma khön ke di Lusérnar in di

altn djar soinse hèrta lai higesböaget pitt bintsche, a snitle pult gepratet aff di platt, darzuar a khaile altn khes Vesan odar vo goaz. ’Z mel vor di pult soinsaz gånt zo nemma nidar in Beleschlånt zo vuaz, in khes håmsen gemacht sèlbart affon kasèll, pan bintar, un afte pèrng pan summar. Pan bintar iztada gest ’z kraut, ka långez di radìkkn, gesotet un geröastet pitt a pizzle smaltz odar in salatt pittnan van öl. Ka herbest izta gest bazta hatt gètt dar gart, virtzan, gele rebla, un åndarz gegres. Vil håm geèzzt sbemm, ma lai di sèlln bosa nèt soin gelånk zo vorkhoava in platz ka Tria.

Ma mocht nèt vorgèzzan da patattan pult un in petarlång. Un darzuar dar pult vil vert håmsa gekhocht ’z kavrìtz, a gedünkh gemacht pitt smalz, boatzamel, an trupf bazzar un, berdase hatt gehatt, khlummane tòkkla lugånega drinngepratet vor a halba ur.

Balda di laüt soin khent zo stiana eppaz pezzar håmsa nemear

auzgetaust ’z sboi vorz mel un håm ågeheft zo lega drinn in kraut a lugénegle, un a drai köstla, un epparùmmaz hatt insinamai gemacht di kanedln. Di mearastn però soin vürgånt èzzante hèrta daz gelàichege; patattn nidargemacht in mearare mode. Moi vatar hattmar kontàrt ke soi muatar hatt gemacht sött groaze njòkkn pitt patattn un boatza mel un balsese hatt gelekk atz vestar zo khüala di nachparn håm alle gevitschlt: “Schauge schauge, di Rosa hatt gemacht kanedln, bo bartze nemmen di züdje…?” An åndarz guatz geèzza von dise djar, boma haüt nemear vennt asó dèstar, soinz gest di snèkkn. Ka långez saitma gånt auz aff di Prach balz hatt någelatt zo renga un di vichela soin auvarkhent vo untar aniaglan khnott; ’z iz gest dèstar vülln au a sèkkle un trangse huam. Dahuam azma sait gest, hattmase gelekk auzzosaübrase in a pizzle sürcha mel un gedekhtze pittnan lukh drau pitt sbere khnottn senónda hebatnsaz geheft un beratn gånt ummar padar gåntzan stube.

Ka långez soinda gest di vröss o; di sèlln saitma gånt zo vångase padar nacht, pittar lantèrn von khnapm au in di hülm un sin inn in di Köst. Ja, ka långez iz nèt gest malaméntar leng panåndar in vormaz pittar tschoi, nèt asó iz gest

pan bintar, balda ’z vazz von kraut hatt gezoaget di taufan von pon. Dar groaz dichtar un faff David Maria Turoldo schraibet ke soi vatar hatten gelekk in di hent zboa snitn pult un hatten khött: “èkko, schauge da, ummana hoazese pult un da åndar khes”, un miar, hatta khött dar dichtar, hattzmar bol parìrt z’èzza pult un khes.

Arme djar di sèllnen, hatta hèrta khött dar moi vatar, ma bar soin gest djung un allz hattaz auzgeschauget schümma allz ummaz.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

In di pildar menglta gèezza boma redet da obar, berasto guat zo khöda belz?

2.

Du, hasto no eppaz geèzzt von sèll boma redet?

(25)

’Z geèzza vo haüt

Ja, an lestn iz hèrta daz gelaichege, tökkla guatn khes, a drai fledela spèkh, patattane kröftla, an löffl marmelàda; ma bölltar leng? Vennese vorå in an pjatto asó iz nèt azpe haltn an mumpfl pult un khes in a hånt, ’z macht khemmen hummar lai z’sega ’z pilt. Haüt èzztma furse mearar pinn oang baz pinn maul. Odar furse èzztma kartza vil, saiz pinn oang, saiz pinn maul. Haüt, boda aft ünsarne pèrng izta genumma z’èzza, soinsa hèrta mearar di sèlln boda darkrånkhan zo bölla soin hèrta megrar odar boda soin kartza voazt. Hèrta mearar soinz di sèllnen boda nèt èzzan vlaisch vo khummana sòrt odar insinamai di sèllnen boda nèt èzzan nicht boda hatt zo tüana pinn vich, da khemmen gehoazt vegani. Dise laüt èzzan ne öala, ne khes, un nicht boda drinnhatt milch odar smaltz, lai gegress, basöln, arbazan un sötta geèzza boda khint her vo bait, tofu un saitan. Di altn khön ke alle dise móde soin auvarkhent ombrómm di laüt soin kartza geplent, ma furse iz nèt asó, di bèlt iz gebèkslt un daz sèll boda gestarn iz gest armez geèzza vo alle tage, haüt iz lai gesüasega vor di raichan. Di laüt alle tage èzzan daz meararste geskattla odar an pjatto bigln gekhocht bahémme, ombrómm ’z izta neméar zait zo khocha un darzuar ettlane mang njånka èzzan allz daz sèll bosa böllatn ombrómm ’z tüaten bea. ’Z

vich in ta’ vo haüt khint nemear gezüglt pitt alln in liap bobar biar dise djar håm augezüglt ’z sboi odar gehaltet di hennen un di konédje, di vichar khemmen gehaltet sovl biz beratn ordénje åna lem. Ditza iz sichar nèt a guatz sachan, asó makma bol vorstìan ber ’z khütta ke ma mage nèt èzzan in bea von vich.

Allz ditza, haüt, iz toal von lem von ünsarn pèrng o, ’z geèzza, azpe allz daz åndar, iz nemear asó åndarst von sèll von groazan stattn, vil izta khent vorlort, ma ma schöll nèt khümmarnse, ombrómm vil izta o khent gebunnt un ’z lem afte pèrng iz sichar pezzar baz dise djar, siånka az steat allz ummaz sberar baz in a statt. Un di snèkkn izztze niamat mear, da khemmen gekhocht lai in di pestn ristorént.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Baz pensarsto von geèzza vo haüt?

2.

Du pisto vegano, odar khennsto epparùmmaz bodaz iz?

3.

Baz pensarsto von laüt boda nèt èzzan vlaisch?

(26)

’Z geèzza vo mòrng

A Garniga, afti laitn von Bondù, izta a hof boda

auzziaget von alln in åndarn höf umminum. ’Z khemmenda gezügelt vichar vorz vlaisch. Baz vor vichar, vorstar? ’Z soinda ne khüa, ne sboi, ne öm, ne goaz un njånka polàstarn, ma... grilln! Ja, dar hatt vorstånt garècht: di grilln khemmen gevüatart fin azza khemmen groaz un voazt, dena khemmensa gevrort un auzgemalt.

Ditza mel hatt khumman gesmakh, ’z soinda envetze drinn vil proteìn, vitamìn, aisan un Omega 3, sovl ke ’z khint genützt zo machada geèzza vor di laüt. Disa naüge firma, boda hoazt Insecta (geat z’schauga in Internet, azzarda nèt gloabet!), iz toal von an prodjèkt vodar Frai Hoachschual vo Poatzan un khint untarstützt pitt gèlt vodar Provintz von Südtirol. Höbarspringar, grilln, kössan, zurle, vespm, paing, bum, åmazan... alle dise vichela, boda üsåndarn

machanaz iantrar di graus, in vil lentar vodar bèlt, vodar Nidjèria fin durch in Tailåndia, gian zo geriva in di fånn alle tage. Vo söttane vichela soindara schiar 1400 sòrtn boda soin guat z’èzza, almånko asó khönda di schientziètt. Da ka üs in Euròpa saibar nèt gebont z’èzza vichar boda schedegen ’z mentsch, azpi vlaügla, maüs odar bürm. Ditza o però iz nèt gåntz bar, umbromm di snèkkn habarse geèzzt schiar alle disedjar un epparùmmaz vo ünsarn altn barten sichar gedenkhan zo haba gevånk un gerupft di vögela z’èzzase pittar pult. A finegez geèzza, boda in Taütschlånt un in Fråntscha alle håm gekhennt, fin in di djardar darnå in lest bèltkriage, iz gest... supp pitt zurle! Hèrta in Taütschlant, fin in vorgånnate djarhundart, di zurle hattmase geèzzt azpi gesüazega o, gekhocht in zükkardòrtz. Un di schinkh von vrösch khemmen, no haüt, vürgètt azpi delikatéssen in di pestn birthaüsar vodar gåntzan Euròpa. Ma vo alln in guatn sachandar bodaz schenkht di muatar earde, umbròmm schöllapar èzzan pròpio di vlaügla? Haüt afti bèlt lemda mearar baz simm mildjàrde un draihundart mildjü laüt. Ma roatet ke ume ’z djar 2050 barpar soin eppaz zbisnen di noün un di zen mildjàrde. Vor daz sèll di schientziètt soin nå zo süacha naüge beng zoa zo spaiza alle dise laüt. In ta’ vo haüt schiar 70% von vèlt khint genützt zo vüatra ’z vich vorz vlaisch, ma ditza vlaisch dekht lai 17% vo dar kraft boda ’z mentsch vorprennt. Di vlaügla soin destrar zo zügla baz di khüa odar di sboi, umbromm sa vången vür mindar platz un leng zuar mearar vlaisch pitt vil mindar bazzar un vuatar. Di laüt bodase håm geèzzt, kontarn ke di höbarspringar smekhan vo nuzzan. Dar gesmakh von grilln anvetze gedenkht a migele in sèll von hennen.

Di studjös haltn au ke di lentar afti abassait vo dar bèlt, èzzante mearar vlaügla, magatn helvan auzohalta di hitze vodar Earde un no darzuar zo heva in hummar afti bèlt. I pinn nèt a schientziàtt, åntze, i pinn lai an armar djòkk, però miar parirtzmar ke ’z beratnda vil bichtegare sachandar zo tüana zoa zo rètta di bèlt, vor bar håntleng zo vrèzza khössan azpi di billnsboi. An earstn, zum baispil, magatma auhöarn zo schupàra ’z geèzza: lai in Beleschlånt khinta vortgedjukht geèzza boda no iz guat vor schiar 13 mildjarde euro atz djar! Dena magatma èzzan mindar vlaisch (a bòtta atti boch beratz genumma, mearar iz nèt gesunt), un magàre gian mindar pinn auto o. Di muatar earde gebat genua zo spaiza alln soin khindarn, ma bintsche raiche lentar vodar bèlt haltn daz meararste vor se alumma un in ermarn stianda übresch lai di frugln. Disa iz da gröazarste schånt vodar bèlt. Èzzan vlaügla in Euròpa bart nèt vülln di paüch von khindarn in Afrika, ma lai di gadjòffan von an par furbatn afarìstn.

(Paolo Pergher)

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Baz pensàrsto von sèll boda schraibet dar Paolo Pergher in disan artìkl?

2.

Du, èzzasto asó eppaz?

3.

Schraibe di vünf sachandar bodo izzst daz liabarste.

(27)

Gramàtege hintarschau

1.

Il plurale dei sostantivi (Trèffan di Zimbarzung, Pag.30)

Singolare Plurale Esempio

dar arbatar di arbatar dar visch, dar khabaz, dar vingar, di arbataren, di biro, di bolkhnen, ’z horn, ’z ross

-di vedar di burtz dar månn di vedarn di burtzan di månnen

di medisì, dar konfì, di spi, dar pjatto dar roaf, dar traf,

di djoch, dar raif di diarn, di aisenpån, di froum, di sunn -an -n -en ‘z vich

‘z khinn di khindardi vichar ’z mezzar, ’z hirn, dar esl, dar libar,’z baibe, ’z rais, ’z èst, -dar-ar dar segretàrdjo

di segretàrdja

di segretàrdje dar kalandàrdjo, dar bilietàrdjo, dar komisàrdjo, dar lampadàrdjo di vetrenàrdja, di zapédja, di zedja

-e di khua

dar naråntz

di khüa di naréntz

dar zou, dar sunn, dar burm, dar ovan, di tochtar, dar bolf, dar ram, dar hå, dar albar, dar akhar

dar avokàtt, dar lokàl, dar biskòtt, dar bakå

-¨ -¨ ‘z haus

dar ovan di övandardi haüsar dar presou, dar profesór ’z rat, ’z bort, ’z glass -¨ dar-¨ ar

2.

Il caso del sostantivo (Trèffan di Zimbarzung, Pag. 35)

Maschile Femminile Neutro

Nom. dar månn l’uomo

a månn un uomo a diarn una ragazzadi diarn la ragazza a khinn un bambino’z khinn il bambino

Dat. in månn all’uomo

inan månn a un uomo

dar diarn alla ragazza inar diarn a una ragazza

in khinn al bambino inan khinn a un bambino

Acc. in månn l’uomo

an månn un uomo

di diarn la ragazza a diarn una ragazza

’z khinn il bambino a khinn un bambino

(28)

Die khnöppelspitz vo Lusérn soin gest gekhennt bobrall in Europa. Disar spitz hatt auzgenump di schual von Lusérn.

(29)

Viare

Di arbatn

Haüt, anvétze, da gåntz arbat zo macha ’z höbe, menen, khearn un trangz afte tetsch khint getånt pittn maschìn

Dise djar, zo traga ’z höbe ka haus, hattmaz allz inngepuntet in di lailechar, azpe ma sek in pilt

Laidar zo tüana bahemmegar khemmenda genützt groaze tratördar boda schedegen in podn

Daz peste auzziaga ’z gehültz von balt beratz no haüt nützan ’z ross, azpe ma hatt getånt in an stroach

(30)

Bia ’z izta gebèkslt di arbat

Di laüt von pèrng soin starche arbatar, da lazzan nia sèmm, da soin nia müade, vo balda austeat di sunn sinn azze oinegeat håmsa nèt rue. Asó izta hèrta khent kontàrt, un furse iz gest bar o. In di djar djüsto verte daz earst bèltkriage da groaz firma frantzés Michelin hatt augelekk soine fabrike ka Tria un a Cuneo, un hatt gerüaft zo arbata drinn di laüt von teldar un von pèrng boda soin ume disan zboa stattn. Åndre groaze firme, spetar, håm übarlekk daz gelaichege, azpe da taütsch Grundig boda hatt ågeheft zo macha radio un televisör ka Rovrait un di Ignis boda in di djar sèchtzekh hatt ågeheft zo macha khüalschrenkh ka Tria.

Ettlane Lusérnar soin gånt z’arbata in dise fabrike, magare khearante bidrùmm von auzlånt. Vil månnen, allz ummaz, però, soin gånt vür zo macha di maurar ummar pan Tirol un auz in Taütschlånt. Gian maurar, asó håmsa khött, azpe gian faff, ombrómm machan in maurar iz gest an arbat hoach geschètzt. Di baibar soin gestånt daz meararste in lånt, ma di arbat hatten sichar nèt gemenglt. In stall alle håm gehatt vichar, khüa o epparùmmaz, ma daz meararste håmsa gehatt goaz, sichar hennen un a sboi odar zboa un khindar z’zügla, un di altn nåzostiana, un di sbemm in balt, un ’z höbe zo renkuràra, un di patattn zo setza, zo djeta, auziaga un zo lesa, un ’z holtz vor in bintar zuarzolega, un di hudarn zo bèscha (vorgèllz Gott in sèll boda hatt auvargevuntet di bèschmaschì, hatta hèrta khött moi muatar) un dar gart von khabaz zo macha ’z kraut.

Asó soinda vorgånnt di djar, hèrta gelaich, sin azta, åna aztasan niamat barn, allz iz sa gest gebèkslt. Di sünn håm gehatt studjàrt un est håmsa gemacht in profesór odar di maistra, odar da soin gest in a para åmt zo schraiba pittnar schraibemaschì, odar zo servìra in a schümma geschèft in di statt, tschèrm balz iz gånt bint un snea un hèrta ågelekk saubar. Allz iz gest naüge un schümma un in mearare håm gelazzt ’z lånt, di fabrike in platz von khnöttan maurn un di geschèft in platz von èkhar. In di djar di schrabemaschin soin khent komputer, un di groazan fabrike håm augespèrrt un di sünn soin vil vert åna arbat odar, azzen bölln machan a lem, mochansa bidar auvången, azpe di vetar, zo giana in auzlånt. Antånto di èkhar soin gestånt öade, di maurn von fanétschan soin nidargerütscht in tal, di stèll soin gestånt ler. Di djungen khearn bidrùmm in di lentar, ja, ma nèt azpe sa hettatn geböllt zo macha naüge arbatn durch ’z eletrònische nètz, ma lai ombrómm da vennen nemear khumman åndarn platz.

Dise soinz di zaitn vo haüt, mòrng bartz sichar gian pezzar.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Vor di baz izta mearar bichte vonar arbat?

2.

Bela beratz di arbat bodo böllast machan?

3.

Di arbat bodo machst gevalltzedar?

4.

Bia vinstode pinn laüt boda arbatn pitt diar?

Aumaurn gestarn...

(31)

Arbatn boda da nemear soin

Ploaz arbatn soin gånt vorlort in di lestn hundart djar, zèrte soin njånka mear gedenkht, ma mage njånka gloam azzada soin gest, azpe da sèll zo giana ummar pa lentar zo darbischa di maüs, ja, azpe dar magische faivar vo Hamelin. Sidar mearar baz hundart djar soinda nemear njånka di lantèrnzüntar, vorda di stattn, padar nacht, soin khent gelaüchteget pitt elètrische lampiù, soinda gest hundartar tausankhtar lantèrnzüntar, boda abas håm gezüntet un mòrgas darlescht di liachtar von beng. Sichar soinda nemear di kholar, ne di sèlln boda håm gemacht in kholl in balt, ne di sèlln boden håm ummargevüart in di haüsar pinn karétt. ’Z soinda nemear di sèlln boda håm gemacht pesomdar odar hültzrane håntstiang. Di sèlln boda håm getrakk di milch in di haüsar un in djornàl mòrgas.

Un di sèlln boda håm geflèchtet ’z stroa zo macha in sitz von karéng, odar di ruatn zo macha zumman.

Ma in Mèrika soinda gest laüt, daz meararste djunge puam, boden soin gebunnt di pult legante au di menndla von bowling. Un baz khödatar azta, vor arbat, ummaz machat di svèldja? Ja dise o soinda gest, laüt gezalt zo giana zo klingla pittnan klingele odar zo mèkka pittnan stèkh au pa vestadar von sèlln boda håm geböllt soin darbekht. Un balda nonet soin gest di khüalschrenkh soinda gest parsìn di sèlln boda soin gånt zo hakha au ais un zo vüaraz in di groazan stattn. Balda dar telèfono iz no gest eppaz naügez åzorüava auz vodar statt hattma gemocht årüavan pellar in tschentralì, sidar ettlane djar ditza iz nemear

mengl, ormai rüaftma bobràll vo bobràll, un asó, disa o, iz an arbat gånt vorlort. Ma ’z soinda nemear di smittn, di snaidrar, di slaivar, di bèscharen un sovl un sovl åndre arbatn boda haüt zo tage soin gemacht lai von maschìn.

Åndre arbatn soinda bol no vor est, ma sichar bartnsa khemmen z’soina hèrta mindar di laüt bodase machan; postìn, di sèlln von türla von autopånen, manèkkar, tipògrafe; anvétze, bartnda soin hèrta mearar infermìarn un berda nåsteat in mentsch. Un natürlich di naüng arbatn.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Bela arbat boda da nemear iz hebatzar gevallt

machan?

2.

Khennsto an alta arbat boda nèt iz geschribet

in tèkst?

3.

Bodo boast du, izta epparùmmaz in doi lånt

boda no macht an alta arbat?

(32)

Arbatn boda bartn khemmen

Zo kontàra di naüng arbatn vo mòrng bartma mochan nützan vil inglésege börtar odar, furse pezzar, börtar nia gehöart, ombrómm di arbatn sèlbart soin nonet khent auvargevuntet. Arbatn azpe dar digital arkitétt, boda schöllat aumachan haüsar boma mage seng lai durch ’z glass vonan komputer, haüsar gemacht asó garècht ke da magatn, in an tage, khemmen gedrukht pinn naüng drukhar 3D.

An åndra arbat, mèchte kurdjósat, beratz machan di khnapm au in hümbl, pezzar, afte planétn boda drenen ume di sunn. Balda alle di metàlln aff di Earde bartn soin verte odar balz bart soin bölvrar gian zo süachase aft Marte, anvétze baz in khèrn von planét bobar soin gebortet, alóra bartnda soin mengl di khnapm von stèrn. Un sa ke bar soinda tarftma haltn kunt von vüarar von må, ja, ombrómm az bart khemmen z’soina bolvl genumma gian affon må, bartnda sichar soin mengl di vüarar boda khön bo zo giana z’sega daz peste boda gitt dar må un sichar bartnda nèt mengln di taksìstn boda machan in loaf Earde – Må un bidrùmm… furse.

’Z bartnda soin laüt, furse dokhtür, ma ’z iz nèt khött, boda bartn machan tòkkn laip lente, lentege schinkh, arm, hent, vüaz, alle gemacht pitt vlaisch, pluat, adarn un nèrvan. Sichar bartnz soin dökhtür di sèlln boda bartn nützan tèknike, nanoteknolodjìe, boda biar haüt soin njånka guat zo stèllanaz vür, azpe gåntz khlummane aparèttla zo nemma nidar alumma, bodaz bartn operàrn dahuman antånto azta dar dokhtur tüat åndarz in krånkhhaus. Berbillbizzan, furse dise naüng teknolodjìe bartn khemmen vorkhoaft in farmatschie gemacht lai vor daz sèll un disa o magatz soin a naüga arbat, farmatschìstn boda vorkhoavan lai aparètt, groaze, khlumane un gåntz khlummane, zo kuràrase.

Sichar bartada soin vil mearar arbat vor di sèlln boda nåstian in altn, nètt lai vor di béata, ma azpe sa khön sa, vor daz sèll boda ågeat dar seal, furse hizosböagase z’soina no lente dòpo sovl hundartar djar.

Ma alla disa teknolodkjìa bart tarfan soin gehüatet vo epparùmmaz, asó hèrta mearar bartnda soin mengl tèknike boda soin guat zo schütza allz bazta ågeat di komputer. Ploaz arbatn, dise, boda furse nia niamat bart machan, ma antånto alle rensan, furse ombrómm da soin åna arbat un håm nicht pezzarz zo tüana.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Du, bela arbat vo disan böllasto machan?

2.

Du, hebasto in sint a naüga arbat? Bela?

3.

Du, gloabesto ke in an tage allz ditza bart mang vürkhemmen?

Ditza iz a 3D-drukhar. Sa haüt mearare sachandar khemmen gemacht lai drukhante an botù von computer gepuntet pitt disarn maschì

(33)

Di månnen vo Lusérn soin gest gekhennt ummar in di bèlt azpe guate arbar in khött. Von alt prunn von lånt gåntz gemacht pitt stuaplattn izta gestånt lai dar “huat” haüt affon naüge prunn in Platz.

Alte arbatn boda khearn bidrumm

Azpe bar håm sa geschribet, vil alte arbatn, boda in an stroach, nèt vor sovl djar, soin gest gemacht vo ettlane laüt, haüt zo tage soinda nemear. Übarlekk, baispil, biavl schüastar ’z soinda gest in alle di lentar. A par naüge schua alóra, håm gekhostet bakkat un di laüt håm gesüacht, sin azza soin gest guat, zo richtase; un zo richtase soinda gest mengl di schüastar. Spetar di schua soin khent zo khosta hèrta mindar un di laüt håm ågeheft zo khoavase naüge alle di vert boda di altn soin nemear gånt guat odar, balsa håm gehatt mengl an åndarz par; richtnse, pittar zait, iz khent zo khosta mearar baz zo khoavase naüge.

Daz gelaichege makma khön von snaidrar, ünsarne eltarn hån schiar nia vortgedjukht a foat, da soin hèrta gånt ka dar snaidraren un håm lai gemacht bèksln in kolétt. Un biavl mentl soin hent gedrent pinn innate aftaz auzante, zoa auzzoschauga naüge sovl azpe sa beratn gest djüsto gemacht. Laise di snaidrar o soin khent hèrta taürar un di konsött un di rüstn, gemacht in di groazan fabrike, hèrta bölvrar. Haüt lai di groazan raichan mang gian kan an snaidrar zo machanen machan a vairta rüst pitt soin maz.

Asó in di lentar soinda nemear njånka snaidrar. Un di baké von pèrng? Un di schafar? Biavl soindara no?

Gåntz bintsche makma rispundart åna zo vörtase zo vela. Ma bartz gian vürsnen asó vor hèrta? Azma schauget gerècht bia ’z geata di bèlt makma seng sa est, ke mearare sachandar soin drumauz zo bèksla, laise laise, ma da bèksln. Vil djunge soin gekheart zo macha di schafar, un vil soin gekheart in balt zo macha di manèkkar, odar zo leganen au an stall vich. Un azta di laüt khemmen ermar un azta di arbat vor di djungen bart soin hèrta mindar (bar hoffan az nèt sai asó, ma asó iz) barta no khemmen di zait zo halta da kunt a par schua, odar a schümmana rüst, un alóra barpar furse seng khearn bidrumm di zait von schüastar un von snaidrar, in di lentar von pèrng o.

’Z TRIFFTAR DIAR

1.

Gloabesto azta di altn arbatn mang khearn z’soina gemacht? Un bele?

2.

Du legastodeda zo macha in snaidrar odar in schuastar.

(34)

Gramàtege hintarschau

1.

Preposizioni con il caso dativo (Trèffan di Zimbarzung, Pag. 41)

åna/ena senza er lebet åna inan baibe;

dòpo dopo (temporale) dòpo dar schual dar maistro geat huam

ka a, da, presso (moto e stato in luogo) i gea ka Tria; i gea kan maistro; i slaf ka moin tschell; kontro contro (valore materiale e figurato) dar hatt gemèkket kontro dar maur; er iz kontro in kriage;

nå lungo (locale) i lege di roasan nå dar maur

nåmp vicino a (moto e stato in luogo) i lege in auto nåmp dar khirch; i stea nåmp in vraithof; pa per (modo, tempo, mezzo) i vång di khatz pan sbåntz; pa dar nacht di klokkn laütn nèt; i schikhtar a pèkkle pa dar post; peng a causa di, per (causa) i pin geslipft peng in ais; peng in vrost soinda auzgedorrt di roasan;peng dar koriara pinne gerift spet; i pin müade peng dar arbat;

pitt unione, compagnia, materia)con, di (mezzo/strumento, di franela iz gemacht pittar boll von öm; ’z haus pitt holtz iz bermar;i gea ka Tria pittar koriara; a budail pittn helbe; di öbe pittn lemple; tortemìtt in mezzo (stato e moto) dar hatt zornirt Lusérn tortemitt alln in lentarn vodar hoachebene;tortemitt dar bis izta a prünndle, i gea tortemitt in roasan,

vo da/provenienza, agente)di, da (possesso, moto i khimm vodar khåmmar; di öpfln soin khent gevrèzzt von kössandar hunt von maistro; dar treno khint vo Venéde; vor prima di (locale, temporale) i khimm zo vennade vor in Boinichtn;vor dar bibliotèk izta dar Platzbirt;

vorå davanti a (stato in, moto a) vorå dar tür izta a stèpfl; ai da vorå in heart;vorå dar bibliotèk haltetze au di korìara; zbisnen tra, fra (solitamente tra due) zbisnen in khast un dar maur;

du muchst gian zbisnen in gart un dar maur; zuar verso (moto a, temporale) zuar in långez plüanda di sempümmala; di laüt gian zuar dar khirch;

Al dativo plurale si inserisce la desinenza –n nei sostantivi che al plurale terminano in liquida (l, r), ad esempio dar kardinàl (Nom. Sing.), di

(35)

Vünve

Fraizait atti pèrng

Begela un staigela Un pinn snearöaf … Pinn skin Flattarn obar… Lesan … Rastn

(36)

Dise djar…

Aztase epparùmmaz iz nidargesotzt åna nicht zo tüana iz sichar khent ågeschuaget malaméntar, saiz baibe, saiz månn hattz hèrta gehatt zo macha gian di hent. Antånto asto rastest, vürbe di arbazan, antånto asto rastest, rüde auz in sèll khnaul boll, antånto asto rastest mèkk in ruam zo macha smaltz, antånto asto rastest stopf di vèrsnen von sèlln hosan, antånto asto rastest hös in di franéla vor in pua, antånto asto rastest biage ’z khinn, antånto asto rastest hèkkl daz sèll tuach, antånto asto rastest mach gian ’z rètle; ja allz antånto asto rastest un magàre allz pittnåndar. Lai khnöppln iz gest gahaltet azpe an arbat, furse ombrómm ’z hatt eppaz gemacht gebinnen.

Asó berdase nidarizgesotzt zo lesa an libar odar ber, mòrgas, iz nèt augestånt pinn earst takh, alle di tage boda Gottahear hatt zuargètt, iz gest ainfach a fauléntzar. Niamat hatt nia pensàrt zo giana pa beldar odar pa bisan az nèt hatt gehatt eppaz zo mocha tüan; aumachan holtz, süachan sbemm, arbatn nå in höbe, ka långez zoünen, saübarn un mèkkn in pon

von hülm, hüatn di khüa, nicht boda hatt gehatt zo tüana pittar fraizait. Sichar niamat hatt pensàrt zo giana vort von lånt lai vor urlaub, azza soin vortgånt iz gest vor arbat odar, azpe da håm khött di altn, “vor afàre”. Niamat hatt nia pensàrt ke ma hettat gemak vortèppln di zait zo giana zo sünnase: ’z berat gest a groaza schånt asó eppaz.

An khost rue, di armen laüt, håmen furse gevuntet in di bintarabas balsase soin nidargesotzt in di stèll zo macha a par urn filò, ma allz ummaz iz gest a gåntzez getüana, di baibar håm gespindlt, di månnen håm gerichtet khlummane ordenje, odar gesnitzlt ’z holtz zo macha löffln, odar di sol von gèlbarn, di uantzegen lentegen boda nicht håm getånt soinz gest di khindar in di biage boda håm geslaft pitt alln in engln… un di vichar boda håm entrùkht åna zo khümmrase von sèll boda vürizkhent in di bèlt. Dena izta khent a schaüla kriage un di sèlln stillegen abas håm augehöart allz in an stroach, di rètla, di loimat, di löffln nonet verte un di sèlln sa boroatet zo traga in di statt, beratn gestånt in di stèll ler un vo niamat.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Lesante da obar, bia stèllstodar vür ’z lem vo dise djar?

2.

Di laüt vo dise djar håmsa gehatt mearar fraizait baz biar haüt?

3.

Baldo nèt arbatest gevalltztar stian in pett sin spet?

(37)

Lusérn vor di turìstn

Lusérn iz a khlummaz lånt vo pèrge atz 1333 mètre obar ’z mer, ’z vinntze afte mòrgassait vo Tria un iz gestånt da uantzege zunginsel boma no redet di zimbarzung, an altz bavarische gereda guat gekhennt von 90% von laüt. Lusérn steat auz nå inar groazan hoachebene boda innvånk Folgràit Lavrou un Vesan Djoch, boda durch ’z Assatal vüart afte Hoachebene von Simm Kamoündar. A stiage fanetschan loaft sin schiar nidar in Astetal.

Asó izta geschribet afte websait vodar APT Folgràit, Lavrou un Lusérn. Lusérn, daz khlumma lånt zöbrest in pèrge, iz hèrta mearar gekhennt, in Beleschlånt un auz von Beleschlånt o.

Vil khemmen zuar vor da schümma auzseng boda gem ünsarne pèrng un zo giana pan schümman beldar zo vuaz odar pinn rat. Vil, lai zo rastase auz vor a boch in di stille åna pensìarn. Di mearastn però khemmen atz Lusérn zo khenna pezzar di kultùr un di stòrdja von lånt un, übarhaup di taütschan, zo khenna disa alt taütsch zung bosa sovl håm gehöart kontàrn. Ja, ombrómm haüt vo Lusérn redetma vil, saiz afte djornél, saiz in internét un ’z lånt iz hèrta mindar “daz khlumma lånt” un hèrta mearar daz “schümma lånt”.

Vil zo macha khennen ’z lånt hatta getånt dar kamou boda hatt augelekk in Dokumentationszentrum, an earstn lai vor bazta åizgånt in earst bèltkriage, ma boda, pittar zait, iz khent a djüstar schümmadar muséo, boda alle djar macht naüge auzlegom, boda asó vil gevalln in turìstn.

Darzuar izta khent augelekk di pinakotèk Rheo Martin Pedrazza, pinn pildar von künstlar vo Lusérn. Da o, mearare vert, khemmenda gemacht auzlegom vo pildar vo gekhennate vèrbar.

Azta epparùmmaz bill seng bia ma hatt gelebet un bia ’z håmda auzgeschauget di haüsar auvar ka üs vor hundar djar, makz gian z’sega ’z Haus von Prükk, a haus boda iz khent auzgerichtet azpe ’z iz gest in da sèll zait.

Un berda bill bizzansan mearar afta zimbarzung mage machan an sprung in Kulturinstitut boz sichar bart vennen laüt boden mang khön bia un baz.

Darzuar izta a khlummana ma schümmana bibliotèk, boda trakk in nåm von dokhtur psikanalìst, gebortet atz Lusérn, Elvio Facchinelli. A guatar libar balz renk, iz sichar a guatar tschell.

Ma a turìst boda khint in lånt makse untarhaltn pitt åndre sachandarn o, nèt lai pittar kultur: pan bintar makma raitn in di Lait, odar in Milegruam, pan summar makma machan an schümman sbimmar odar sünnenense in Sea vo Lavrou bintsche bait, un di beng von earst bèltkriage, haüt, soin daz peste boz gitt zo machanen a khear pinn rat un vil åndarz.

Übarhaup in di lestn djar di birthaüsar soin khent auzgerichtet hèrta pezzar un Lusérn iz gekhennt vor soi guat geèzza o. Zo machaz khurtz, makma khön ke ’z lånt vo Lusérn iz haüt a gåntz a schümmadar platz vor di fraizait vo alln.

’Z TRIFFTAR DIAR:

1.

Baz gevalltztar tüan in doi fraizait?

2.

Atz Lusérn vennasto zo tüana daz sèll bodadar gevallt?

3.

Gevalltztar èzzan gerècht baldo pist ummar in di bèlt?

4.

Hasto liabar gian atz mer odar afte pèrng?

Fraizait in djar 2100

Bartnda no soin laüt boda gian ummar pa bèlt lai vor urlaub da lest toal von djarhundart bobar lem? Odar da groaz vort von kriagar bart håm darlescht vor hèrta in lust zo khenna naüge plètz? Di naüng tèknike bartn soin guat zo macha lem allz lai stianante inngespèrrt in soi khemmarle ågehenk in an hauf dret boda khön in hirn, ke ma sait atz mer zo sünnase, odar pinn skin inan gevroratn bintar obarvoll pitt snea? Odar magare in a stube, ummana von sèlln stum au in Südtirol, vorå inan vaür pittnar guatn tatza boi in di hent?

Daz groaz gebèksla von bèttar boda drå iz vürzokhemma, boda macht zorgian di glètschar von pòle, bart håm gemacht untargian stattn azpe Venezia? Odar, azpe da khön åndre, da groaz hitz bart håm augetrükhant daz gåntz mer Mediterraneo? Asó berda da no haltet zo giana atz mer bart möchan gian au aftz Nortmer… pan bintar.

Bartma gian z’spila in palù atz Marte? Bartada niamat mear håm zait un lust vor a partìa in schachspil odar zo lesa an libar pitt kart?

Vorlorate Huamat von lusérnar vèrbar Rheo Martin Pedrazza.

Riferimenti

Documenti correlati

Nella terza parte si intende integrare l’approccio regolatorio alla corruzione con i risultati delle scienze comportamentali, che da un lato hanno dimostrato la parziale

a) di aver ricoperto nell'anno 2A78 b seguenti altre cariche, presso enti pubblici o privati, e i relativi compensi a qualsiasi titolo corrisposti- barrare se

L’impresa economica é, ovviamente, un particolare tipo d’impresa ma, presenta importanti analogie con le imprese citate e qualche sostanziale differenza, delle quali, la

Trebuie să știi că aceste declarații sunt fundamentale pentru a obține de la INAIL toate prestațiile de care ai nevoie chiar dacă nu ai un contract regular de muncă. Nu este

Carisma este modul pe care Cristos l-a ales ca să stabilească un raport semnificativ cu noi, pentru a ne atrage pe noi, pentru a face existen- țialmente experimentabilă

BIO ‘celermente possibi TA ‘orni enza mula Jesclnre gii piccoli doni, con dolclto.trut-| Ma lEgial continuava a Degu-|tanenipezite: Un.. zone, ì È Intentato per

Nel camminare insieme del popolo di Dio con i suoi pastori, nel processo sinodale in cui tutti partecipano, ciascuno secondo la propria funzione – popolo di Dio, Collegio dei

La proposta di un sistema di raccolta differenziata per coordinare e valorizzare i piccoli flussi di materiali da C&D. Ne parlano rappresentanti di Roma Capitale, dei