Ipotesi di partenza e condizioni al contorno

Nel documento UNIVERSITÀ DEGLI STUDI DI CAGLIARI FACOLTÀ DI INGEGNERIA CORSO DI LAUREA IN INGEGNERIA MECCANICA (pagine 69-77)

För att kunna följa upp och ge en bild av förändringar i medborgarnas och brukarnas upplevelse av den kommunala servicen görs i det följande jämförelser med de tre tidiga-re gjorda undersökningarna från åtidiga-ren 1994 1997 och 2001. De frågor som funnits med i samtliga studier har undersökts, vilket innebär att jämförelser sker fråga för fråga. Re-dovisningen följer samma uppläggning som tidigare resultat med allmänna frågor först och därefter en redovisning av de olika verksamhetsområdena; förskola, skola, hem-tjänst och kollektivtrafik. Frågor angående fritids- och kulturverksamheterna har endast funnits med i de tre senaste undersökningarna och presenteras sist av tidsjämförelserna.

Avslutningsvis redovisas jämförelser av hur kommuninvånarna värderat sin livskvalitet i de fyra undersökningarna.

Inledningsvis presenteras således förändringarna av hur nöjda/missnöjda kommuninvå-narna är med att bo i Östersunds kommun, med servicen i allmänhet, med möjligheten att komma i kontakt med politikerna samt med politikernas förmåga att tillvarata deras intressen:

Jämförelse mellan de olika mätningarna vad gäller allmän tillfredsställse med kommunen

3,90 Politikers förmåga tillvarata medborgarnas intressen

3,68 3,73

4,03 3,97 4,12 Politikerkontakt

3,89

Upplevd tillfredssllelse på en skala 1-7

Politikers intressetillvaratagande Politikerkontakt

Allmän service Bo i Ösd

tiv, dvs medborgarna har blivit mer nöjda för varje gång man frågat om hur de upplever möjligheten att komma i kontakt med politikerna i kommunen.

Jämförelse görs vidare mellan 1997, 2001 och 2005 av i vilka sammanhang kommunin-vånarna har känt sig felaktigt behandlade:

Antal personer som upplevt sig felaktigt behandlade, jämförelse mellan undersökningstillfällena

Figur 18. Jämförelse mellan 1997, 2001 och 2005 av hur många av kommuninvånarna som besvarat enkäten har upplevt att de blivit felaktigt behandlade (absoluta tal).

Svaren från invånarna visar att det tycks vara färre som känt sig felaktigt behandlade i samband med undersökningen 2005 i jämförelse med undersökningen 2001. Det finns emellertid ett par områden som inte går att jämföra och de är hur man blivit behandlad av samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen, eftersom de ej funnits med vid tidigare undersökningar. Det förekommer dock en ökning av gruppen som upplevt sig felaktigt behandlade i samband med ”annan kontakt med kommunen”. Det är svårt att dra så många slutsatser av jämförelserna, men man bör kunna konstatera att det san-nolikt ej blivit någon ökning av gruppen medborgare som känt sig felaktigt behandlade av kommunen jämfört med tidigare mätningar. Kommunens nystartade klagomålshan-tering torde vara ett bättre verktyg att följa denna utveckling med.

Medborgarnas syn på förskolan 1994, 1997, 2001 och 2005 presenteras nedan:

Jämförelse av medborgarnas syn på förskolan i kommunen

4,70

4,49 4,59 4,77 Kvalitet i fsk

6,08 Viktigt med fsk 5,98 6,08

5,73

1 2 3 4 5 6 7

1994 1997 2001 2005

Upplevd grad av vikt/kvalitet på en skala 1-7

Kvalitet i fsk Viktigt med fsk

Figur 19. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur kommuninvånarna ser på förskolan.

Medborgarna anser i stort sett att förskolan är mycket viktig och ännu viktigare idag än vad de ansåg 1994. Medborgarnas upplevelse av kvaliteten i förskolan tycks också ha förändrats på ett intressant sätt. Från att ha sjunkit mellan 1994 och 1997, har man be-dömt att kvaliteten i förskolan har ökat både till 2001 och 2005, och förskolan bedöms idag ha en högre kvalitet än 1994.

I det följande görs jämförelser av hur brukarna upplever förskolan:

Jämförelse över tid av brukarnas syn på förskolan

6,06 Närhet 6,08

6,08

6,23 6,18 6,13 Öppettider

6,16 5,99

Grad av nöjdhet på en skala 1-7

Närhet

Figur 20. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur brukarna ser på förskolan.

De som har barn i förskolan är mycket nöjda med närheten, öppettiderna och persona-lens kunnighet och detta har inte förändrats över tid. Vissa skillnader tycks dock finnas över tid vad gäller möjligheten att påverka, taxan och kvalitetsförändringarna mellan de olika undersökningstillfällena.

Den största förändringen tycks vara den upplevelse man har av rimligheten i gällande taxa. Frågan har dock ändrats en del fr.o.m. undersökningen 1997 varför jämförelsen haltar något. Dock tycks man i undersökningen 2005 i ganska hög grad anse att barn-omsorgstaxan är rimlig. Vad gäller uppfattningen hos brukarna om kvalitetsförändringar inom förskolan, anser man vid denna undersökning att kvaliteten varken förbättrats eller försämrats de senaste åren. Vid tidigare undersökningar har man i varierande grad be-dömt att kvaliteten hade försämrats under de senaste föregående åren.

Samtliga undersökningspersoners syn på skolan 1994, 1997, 2001 och 2005 presenteras nedan:

Medborgarnas syn på kvaliteten i skolan

4,65 Skolbarnsomsorg

Upplevd kvalitet på en skala 1-7

Kval skolbarnsomsorg Kvalitet grundskola Kvalitet gymnasieskola Kvalitet vuxenutb Tillgång till utb

Figur 21. Jämförelse av hur kommuninvånarna bedömt kvaliteten på skolan i kommunen i samband med undersökningarna 1994, 1997, 2001 och 2005.

Upplevelsen av kvaliteten på olika skolverksamheter har visat på en negative trend fram till och med undersökningen 2001 medan trenden tycks ordentligt bruten i samband med den senaste undersökningen. Bedömningarna ligger nu åter på ungefär samma nivå som de gjorde 1997.

Fråga om hur viktig medborgarna bedömer grundskolan, gymnasieskolan och skol-barnsomsorgen är, har även ställts i samband med enkätundersökningarna. Värdet på graden av hur viktigt man bedömer skola har legat runt 6,6 på den 7-gradiga skalan, medan betydelsen av skolbarnsomsorg bedöms något lägre; 6,4 på skalan. Verksamhe-terna bedöms således som mycket viktiga.

Jämförelse av brukarnas syn på skolan över tid

Bedömd nöjdhet på en skala 1-7

Elevs placering Personals kompetens Påverkansmöjligheter Kvalitetsförändring

Figur 22. Jämförelse av brukarnas syn på skolans olika kvalitetsdimensioner i samband med undersök-ningarna 1994, 1997, 2001 och 2005.

Frågorna till samtliga medborgare och frågorna till brukarna av skola ser lite olika ut, varför man inte helt kan jämföra grupperna. Brukarnas upplevelse av möjligheten att kunna påverka skolan visar på en stadigt stigande trend från och med undersökningen 1997. Kvalitetsförändringarna som man 1997 och 2001 upplevde som vissa försämring-ar tycks nu ha ändrats så att kvalitetsförändringförsämring-arna de allra senaste åren upplevs som ytterst marginella försämringar eller snarare som ”varken någon förbättring eller för-sämring”. Personalens kompetens bedömer brukarna som tämligen hög och ganska kon-stant över de olika undersökningsåren, möjligen med någon lite ökning i samband med den senaste undersökningen. Vad gäller hur nöjd man är med placeringen av sin eller sina barns placering vid skola, kan man se att man tycks mindre nöjd för varje under-sökning om än skillnaden är mycket liten. Det bör emellertid påpekas att även om man är mindre nöjd idag så är man fortfarande nöjd med placeringen.

I det följande avsnittet presenteras samtliga undersökningspersoners syn på hemtjänsten 1994, 1997, 2001 och 2005.

Jämförelse av medborgarnas syn på hemtjänsten/hemsjukvården 1994 - 2005

6,32 6,39 6,50 6,56

4,60

4,23 4,28 4,35

1 2 3 4 5 6 7

1994 1997 2001 2005

Graden bedömd på en skala 1 - 7

Vikten av hemtj/hemsjukv Kvalitet på hentj/hemsjukv.

Figur 23. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur kommuninvånarna ser på hemtjänsten/

hemsjukvården.

När man frågar samtliga undersökningspersoner om hur viktigt hemtjänsten är så anser de att den är mycket viktig och värderas allt högre över tid. Kvaliteten är man måttligt nöjd med och även om kvaliteten bedöms ha blivit något bättre så anser de tillfrågade att kvaliteten är sämre än den bedömdes vara vid den första undersökningen 1994.

Jämförelse av brukarnas tillfredsställese med hemtjänst/hemsjukvård 1994 - 2005

5,08 5,47

5,26

5,06

4,90 4,66 4,59

4,85 5

6

å en skala 1 - 7

Nöjd m hjälp

Brukarnas syn på taxa och kvalitetsförändringar

4,63

4,03 3,91

4,00 4,22

2,97

3,47 3,49

1 2 3 4 5 6 7

1994 1997 2001 2005

Bedömning på en skala 1 - 7

Rimlig taxa

Förändring av kvaliteten

Figur 25. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur brukarna ser på hemtjänsten/ hemsjukvår-den.

Brukarnas åsikter om kvaliteten har varierat en del över de fyra undersökningstillfällena Den tydligaste trenden är den att man upplever personalen i hemtjänste/hemsjukvården som allt mindre kompetent. Vad gäller både hur nöjd man är med hjälpen, omfattningen av den samt hur stora möjligheter till påverkan som man upplever, så är tendensen här att man är mindre tillfredsställd i denna undersökning jämfört med år 2001. Då var be-dömningarna något högre än vid undersökningen 1997.

Vad gäller bedömningarna av hur rimlig taxa man betalar för sin hemtjänst/hemsjukvård så har även dessa varierat en del över tid. Idag tycks man ha bedömningen att den är något mera rimlig än för 4 år sedan och ännu något rimligare än för 8 år sedan. Första gången man frågade, 1994, bedömde man dock taxan som ännu något rimligare än idag.

Slutligen vad gäller kvalitetsförändringarna inom hemtjänsten/hemsjukvården har man vid samtliga de tre senaste undersökningarna bedömt att kvaliteten har försämrats en del under de sensate åren före undersökningarna. Vi undersökningen 1994 bedömde man inte någon kvalitetsförändring i någondera riktning åren strax före.

Samtliga undersökningspersoners syn på kollektivtrafiken 1994, 1997, 2001 och 2005 presenteras i det följande avsnittet

Medborgarnas syn på kollektivtrafiken 1994 - 2005

6,12 6,12 6,09 6,24

4,88 4,78 4,71 4,81

1 2 3 4 5 6 7

1994 1997 2001 2005

Bedömningar på en skala 1 - 7

Vikten av kollektivtrafik Kvalitet på kollektivtrafiken

Figur 26. Jämförelse mellan 1994, 1997 och 2001 av hur kommuninvånarna ser på kollektivtrafiken.

Man kan se att vikten av en bra kollektivtrafik bedömer man ännu lite större idag än tidigare, sannolikt beroende på de senaste årens ökande priser på bensin. Vad gäller kommuninvånarnas bedömning av kvaliteten på kollektivtrafiken har den inte förändrats mycket mellan de fyra undersökningstillfällena. Den sjönk något de tre första mätning-arna medan den idag ökat något till ungefär samma nivå som 1997.

I de följande figurerna visas brukarnas uppfattning om kvalitet, taxa och kvalitetsför-ändringar mellan de olika undersökningstillfällena. Man ser då att möjligheterna att få plats på kollektiva färdmedel bedömer man som ganska tillfredsställande och anses dessutom ha ökat något lite över åren. Vad gäller belåtenheten med antalet turer och tider tycks man måttligt nöjd med det vid samtliga mättillfällen om än en marginell ök-ning av tillfredsställelsen tycks ha skett vid den senaste mätök-ningen.

Påverkansmöjligheterna på kollektivtrafiken är man mera missnöjd än nöjd med och

Brukarnas syn på kollektivtrafiken 1994 - 2005

Figur 27. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur brukarna bedömer kvaliteten på kollektiv-trafiken.

Brukarnas syn på taxa och kvalitetsförändringar - kollektivtrafiken

3,54

Figur 28. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av hur brukarna bedömer taxa kvalitetsföränd-ringar för kollektivtrafiken.

Samtliga undersökningspersoners syn på kultur- och fritidsverksamheten 1997, 2001 och 2005 presenteras nedan. (Enkäten 1994 mätte inte medborgarnas syn på dessa verk-samheter):

Medborgarnas syn på kultur- och fritidsverksamheterna

5,98

5,36 5,26 5,42

4,62 4,67 4,69

5,78 6,02

5,04 5,01 5,16

1 2 3 4 5 6 7

1997 2001 2005

Bedömningar på en skala 1 - 7

Vikten av kulturverksamhet Kvalitet på kulturverksamheten Vikten av fritidsverksamhet Kvalitet på fritidsverksamheten

Figur 29. Jämförelse mellan 1997, 2001 och 2005 av kommuninvånarnas syn på kultur- och fritidsverk-samheterna.

Resultaten visar att kommuninvånarna tycks ha ändrat uppfattning något över åren. Kul-turverksamheten upplevdes 2001 som relativt mindre viktig jämfört med 1997 men be-döms idag minst lika viktig som 1997. Fritidsverksamheterna tycks stadigt ha ökat i hur viktig man anser dem vara. Den bedömda kvaliteten på kulturverksamheten har legat på samma nivå vid samtliga undersökningar medan fritidsverksamheterna idag bedöms ha en något högre kvalitet än vid de bägge tidigare undersökningarna. Förändringarna i uppfattning är dock mycket små över åren och inga beräkningar har gjorts för att se ifall de är statistiskt säkerställda.

Slutligen har även den upplevda livskvaliteten bland kommuninvånarna över tid under-sökts. Resultaten visar att precis som tidigare år är Östersundsborna är mycket nöjda

Jämförelser av livskvalitetsfaktorer 1994 - 2005

Figur 30. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av kommuninvånarnas bedömning av faktorer för livskvalitet.

En tydligt negativ trend har i samband med de tre tidigare undersökningarna varit att man blivit allt mindre nöjd med sin hälsa, en trend som dock tycks bruten i årets under-sökning. Om än graden av nöjdhet ligger kvar på den lägre nivån som angavs 2001.

Jämförelser av livskvalitetsfaktorer 1994 - 2005

5,55

Figur 31. Jämförelse mellan 1994, 1997, 2001 och 2005 av kommuninvånarnas bedömning av faktorer för livskvalitet.

En positiv trend är dock att man tycks bli allt mer nöjd med den utbildning man skaffat sig. Den faktor man är minst nöjd med är hur man upplever sin personliga säkerhet.

Värt att notera är dock att ingen minskning av hur nöjd man är med säkerheten har skett sedan 1997.

Slutligen kan konstateras att man idag inte tycks lika missnöjd med möjligheterna att påverka beslut man berörs av. Graden av nöjdhet ligger på en lägre nivå än de i figurer-na ovan visade. Förändringen över de fyra mättillfällefigurer-na har gått från ett medelvärde på 3,73 (1994) ner till 3,54 (1997) och sedan stigit till 3,75 (2001) och ligger idag på ett genomsnittligt värde av 3,95 (2005). Värden under 4 anses ju som en missnöjesyttring medan värden över 4 uttalar att man är nöjd i någon grad och just värdet 4 att man var-ken är nöjd eller missnöjd.

Nel documento UNIVERSITÀ DEGLI STUDI DI CAGLIARI FACOLTÀ DI INGEGNERIA CORSO DI LAUREA IN INGEGNERIA MECCANICA (pagine 69-77)